onsdagen den 31:e oktober 2007

Hej då Malmoe!

Jag åker till Öland nu och kommer hem på söndag.
Min MacBook har aldrig åkt tåg innan men det ska nog gå bra.
Tjo.

tisdagen den 30:e oktober 2007

Ååååh, jag vet!

Jag är så jävla tråkig! Men jag har haft fullt upp med att pilla på min fina dator och bli erbjuden jobb så det har varit lite hektiskt de senaste dagarna.
Håll ut, snart blir det bättre.

Ps: Ni är inte så roliga själva heller, bara så ni vet.

Jag hjärta Liv Strömquist



måndagen den 29:e oktober 2007

Viktigast i höst enligt er:

1. En kopp varm choklad och pengar att kunna betala den med.
2. Kärlek.
3. Snygga naglar.

Good Vibrations

Har fasiken redan träningsvärk efter pumpen i dag. Låten i rubrikraden ger minnen från tonårstiden när jag gjorde helt andra saker än att glad i hågen stå och svettas med skivstång i grupp. Till eurodisco. I Malmö.
När jag tänker tillbaks på den tiden – och ganska många andra olika tidsepoker efter det (herregud, jag är ju som en jävla rullstensås, lager på lager av olika perioder) – så slår det mig ibland: Varför var jag så tjock? Varför gillade jag inte att träna? Hur kunde jag röka ett paket röda Prince om dan? Konstigt det där.

söndagen den 28:e oktober 2007

I norrland leker man med kottar, i Malmö med kastanjer



Okej tösabitar och gåsapågar: nu får ni briljera med era kunskaper!

När man har en sprillans dator vill man gärna ta hand om den på bästa sätt. Så hur ska jag göra med batteriet? Alltid använda slut och sen ladda fullt? Använda sladden när jag är hemma och då ta ut batteriet? Något annat? Nu har jag laddat det fullt och använt så det är nere på 8%.
Vad ska jag göra nu?
Förväntar mig svar av iallafall Tjoxen, Raven och Bengtsson. Minst.

lördagen den 27:e oktober 2007

Så fint



Babylonsjukan

Nej, nu ska jag och mina ögonbryn ta en tur på stan och se om det finns något roligt man kan handla.

Working nine to five, men ändå inte.

I natt ska jag jobba 19-04, som vanligt. Fast inte riktigt som vanligt eftersom klockan kommer vridas tillbaks en timme klockan tre. En timmes övertid alltå. Fast ändå inte, eftersom "det jämnar ut sig i längden."
Fast det gör det ju inte för mig som är vikarie och kommer vara utlasad vid den här tiden om ett halvår när klockan ska framåt. Och det verkar inte som att det går på ett ut för de fast anställda heller.
Som Mia sa: Jämnar ut sig och jämnar ut sig, det säger dom hela tiden fast så vitt jag vet så har vårat pass jobbat julen fem år i sträck nu.
Fast det spelar ingen roll för mig, jag kommer ju en kvart för sent varje gång jag varit på spanskan så det är lugnt.

Ps: Nej, Mohlin, jag skojade bara, jag är en skötsam vikarie och kommer aldrig för sent. Anställ mig.

Förlåt mig alla bögar och flator

Men jag orkade inte. Jag försökte kliva upp, men jobbar man natt så orkar man inte svänga sina lurviga i parader klockan 12.

fredagen den 26:e oktober 2007

14-10 och en vit dator till mig.

Säljes: äggkartong från Apple, tusen kronor eller högstbjudande.



Ni kan sluta rösta nu.

För det blir en vit. Och jag går och köper den nu.
Adios.

Man ska inte tro allt man läser i tidningen

Får väl hoppas på att den här killen har alla hästarna prydligt ihopsamlade i hagen så man slipper bry sig om ståhejet.
Jag menar, fejjan är ju luften vi andas, till och med mamma avslutar telefonsamtal med "Ses på facebook".

torsdagen den 25:e oktober 2007

Här är hela storyn om de tatuerade brynen (men klicka inte på bilderna, jag orkade inte fixa dom så dom är skitstora) :

Först var jag mitt vanliga rynkiga, bleka jag med tunna bäbisögonbryn.

Sen satte vi på bedövningssalva. Det var tur. För det gjorde svinont.
Jag har tillbringat åtskilliga timmar i tatueringsstolen men det är något speciellt med att bli rispad med en nål i pannan.


Här är vänstra ögonbrynet klart och man ser ju en väldans skillnad tycker jag.

Här är båda klara.


Här är båda klara + att jag har sminkat mig.
Färgen kommer försvinna lite nu i början, men sen ska det sitta i 4–6 år.
Det tog ju ett tag för Jonna att sprita och fixa fram allting, men själva tatuerandet tog max en kvart inklusive fotografering och spring fram och tillbaks till badrumsspegeln för att kolla.
Jag är skitnöjd över att inte se ut som en maorier. Jonna fick ett fint läppstift som tack så hon är också glad.

Klart!



Vi är igång


Jag ger er allt, glöm aldrig det kära läsare. Till och med nu, med nålar i ansiktet, ger jag allt.

Nu kör vi.



Jonna förbereder utrustningen



Ok. Snart så...


Bedövningskrämen är på plats. Om en timme smäller det. Håll tummarna för att det blir snyggt.

onsdagen den 24:e oktober 2007

Smask


Hos Jonna.

En utslagen familj.



På taket till city gross


Allt gick så bra!

I solen i helsingborg


Jonathan äter fruktpuré i parken.

Så där ja.

Posten har kommit, papprena är ifyllda, väskan packad och humöret på topp.
Nu ska jag till Helsingborg för att:
1) Vara speaker på fallskärmsklubbens uppvisning. Med megafon.
2) Träffa Ullet och lille Jonathan.
3) Få nålar stuckna i ögonen av Jonna.
Jonna har precis avslutat en kurs i permanent make up vilket är precis vad det låter som: tatuering i ansiktet istället för smink.
Får hoppas att hon har en bra dag så jag inte ser ut som en maorier i plytet när jag kommer hem.

– Men faan Jonna, jag sa ju åt dig att bara ta lite på ögonbrynen!

Gud vad trött man blir...

...så här i Regnbågsfestivaltider och allt. Någon som missat SL, Paolo Roberto och "Mamma Pappa Barn"?
Nogon som missat att det är 2007?

Skriv på här istället.

tisdagen den 23:e oktober 2007

Jag kan.

Jag har fått ett extra redigeringsjobb.
Dessutom ska ord jag har skrivit tryckas på papper och läsas av folk jag inte känner. Det känns bra.

Men hallå tidningsbudet!


SVENSKA dagbladet är det jag ska ha. Svenska.

måndagen den 22:e oktober 2007

Jag hjärta Tabita

Bom digge digge digge bom digge dang

Nya låtar på bodypumpen idag, bland annat den fantastiska 90-talslåten i rubriken. Alltid nya låtar känns det som, dom byter koreografi var tredje månad och jag känner aldrig igen mig. But I like it.
Muskler som imploderar och skriker om nåd = kärlek.
Nu är det soffhäng med Mia och Klara på tv. Och datorn i knät.
Vem behöver en filt när man har 5400 heta varv snurrandes på låren?

Jag är en förvånad svenne-granne

Mina nya grannar är inte svenskar. Dom pratar på ett annat språk. Ett språk jag inte känner till och som i mina Svenne-öron låter argt. Det låter som att dom ständigt bråkar där uppe, morgon som kväll, och jag tänker "åh, hur orkar dom tjafsa hela tiden?".
Och så träffar jag dom. Jag är på väg ut och hör deras ilskna röster studsa mellan väggarna i trapphuset.
"Men gud!" tänker jag igen. "Att dom alltid ska gnälla på varandra!"
Och så kommer jag ner och förväntar mig en scen ur Fight Club men dom är hur glada som helst. Dom bara låter arga.
Förstå: deras språk har en ton som gör att deras normala prat låter som om dom vill döda varandra.
För det är inte så att dom skärper sig och börjar prata annorlunda när jag kommer, utan det låter fotfarande argt. Men dom ler. Och håller om varandra.
Konstigt va?

Svart eller vit? Vit eller svart? Hjälp!


Whistler, I remember you now.



Post till mig!


Hela vägen från det gyllene landet i väst.

söndagen den 21:e oktober 2007

Veckans harold's planet handlar visst om mig

God morgon.

Sista natten idag, sen ledig till på fredag klockan 19. Fantastiskt trevligt schema jag har...

lördagen den 20:e oktober 2007

I gårdagens inkorg på jobbet, vidarebef. från nattchefen:

Hej Greger!
Vill framföra ett jättetack till dig och till den redigerare som gjorde ut mitt mc-jobb i dagens tidning.
Oerhört snyggt och med mycket tanke bakom. Inte minst de små citaten...
Blev så jäkla glad när jag såg tidningen i morse.
Proffsigt till tusen. Återigen TACK!!!!
Hilsen/Robban i Ystad.

Titta Mohlin vad duktig jag är. Anställ mig.

fredagen den 19:e oktober 2007

Tjo ho!


Kom tvåa i vinlotteriet idag igen!

Klockan är tre

Idag har jag klivit upp, pratat en halvtimme med brorsan, en kvart med morsan, tjugo minuter med Ullet, ätit en macka, druckit kaffe, läst SvD, letat recept på Pad Siyu på nätet utan resultat, funderat på vad jag ska göra för storkok, funderat på OM jag ska orka storkoka, bestämt mig för att jag borde orka och sen funderat lite till på vad jag ska laga.
Puh.

torsdagen den 18:e oktober 2007

Karamell


Jag är helt stoked på nagellack. Helt.

Åh nej!


Dom har dödat Bo kos thailändska kusin!

Nöjd.

Fyra år. Det känns rätt bra. På nyheterna i förrgår (jag vet – jag är lite sen) sa dom att "Stureplansprofilerna dömdes till grov våldtäkt".
Det hade också varit ett helt okej straff. Öga för öga, fjärrkontroll i anal för fjärrkontroll i anal som heter.
Är det ok om vi dömer nu Monica? Eller ska vi vänta och se om HD tar upp det?

onsdagen den 17:e oktober 2007

Manu Chao – och vett och etikett på konsert...

Det var underbart! Och Sandra fick av någon outgrundlig anledning en ståplatsbiljett så vi kunde stå och röja på golvet. Och röjde gjorde vi, så vi var helt genomblöta av svett när vi kom ut (jag vet – fräscht va?!) Och det var så jävla BRA!
Svettigt, galet, två och en halv timme långt och så lätt värt varenda krona!
Jag älskar Manu Chao!

Jag älskar däremot inte att gå på konsert. Folk blir så förbannat dumma i huvudet så fort dom står framför en scen. Bandet som spelar kan predika vilka kärleksbudskap som helst, men framför scenen hoppar folk omkring som tokiga och försöker döda både sig själva och varandra.
Sen finns det ju folk som inte studsar runt men som är störiga iallafall.
Här är några saker man inte borde få ta med sig in på konsert:
  • Ryggsäck. Jag menar – va? Varför inte bara hänga in den i garderoben som alla vi andra gjorde med vårat bagage?
  • Gaser. Herregud vad det luktar prutt, låt folk få röka inne igen! Iallafall på konsert.
  • Gräs. Allvarligt talat, jag vill inte bli hög på andras jointar när jag är ute. Fast det är ju bättre än fis i och för sig.
  • Långa människor. Ledsen, men ni borde inte få stå längre fram än typ mitten av ståplatserna. Ni kan stå där bak. Man skulle kunna färgmärka golvet i olika 10-centimetersintervaller, så kunde vi dvärgar få stå ifred längst fram, och girafferna där bak.

tisdagen den 16:e oktober 2007

Tjo hej!


Fantastiskt!

Vi står himla långt fram!



Manu Chao


Tjoho! Snart börjar det!

Hjälp önskas!

Jag har fått tid för att sätta in en p-stav nästa vecka, men när jag börjar prata med folk om det så är det en massa bitchande till höger och vänster om alla biverkningar.
Jag har ätit Desolett och Trionetta i hundra år utan problem, men jag är en jävla slarvapa och hade önskat att jag slapp bry mig. Men det betyder ju inte att jag vill gå upp i vikt, få finnar, cystor på äggstockarna, cancer och ett jävla humör. För det verkar man få.
Så alla ni smarta brudar (och grabbar) där ute: vad rekommenderar ni? Har ni hört något dåligt om p-stav? Eller något bra? Det kan ju vara så att alla som har en fungerande p-stav ägnar sig åt annat än att sitta på olika preventivmedelsforum och dissa Implanon.

Skickade nyss en dessert till alla mina vänner på facebook, fast det egentligen bara var Cilla som skulle få den.

Snyggt jobbat Mirijam, folk du inte sett eller pratat med på 10 år fick just ett "Hello sweetness with cherry on top! Jag saknar dig! Puss!".

Joråsåatteh.

måndagen den 15:e oktober 2007

Det roligaste jag någonsin sett (gjort)!

Anna B, I love you! (Och Röven)


Bäst:
"Röven vs. you
You lost to Röven"

Rolig post


Fick ni också eran bok idag?

Caisa och Helena, det är dags att vi sätter lite fart nu, beach 2008 är bara runt hörnet!

Alltså, först trodde jag att det var ett skämt men det var det tydligen inte och nu vet jag inte om jag måste köpa en eller låta bli.

The claw


Och första gången i mitt liv med röda naglar.

söndagen den 14:e oktober 2007

Lina, Cilla och jag i Sandras gamla fotokatalog.


Back in the days...
Närmare bestämt vårat första år på snowboardlinjen på Västerdalarnas Gymnasieskola i Malung, 1996.
Det är alltså Lina till vänster, hon med en girls kick ass-tröja som numera åker rullskridskor, tränar luftakrobatik och snart är civilekonom (eller vad det nu är du läser till?) i Amerika.
Cilla sitter i mitten och trots att det ser ut så, så är hon inte 15 centimeter kortare än Lina, hon har bara sämre hållning. Nu läser hon typ skogsvetenskap (?) i Stockholm, har gått en röjkurs och är allmänt intresserad av natur, sova i tält när det är kallt, gå på fjälltur i Sarek och koka mat i triangakök.
Längst till höger sitter jag och trots att det ser ut så är jag inte 30 centimeter kortare än Lina, jag har vara ännu sämre hållning än Cilla. Jag vet inte varför jag har rutiga byxor men jag vet att dom absolut inte matchar min tröja för den är brun och byxorna är blåvita.

Vi har känt varandra i 11 år nu. Det är fantastiskt.
Sandra som jag var hos idag gick också i Malung 1996. Hon bor med sina två söta ungar i en fin lägenhet i Trelleborg, är både gift och skild men ser ut som a million bucks och är lika rolig som alltid.
Det är konstigt det där vilka olika vägar ens liv kan ta, trots att man var inne på samma spår från början.
1996 var det bara snowboard, folköl och hångel som gällde, nu är favoritsysslorna andra.
Men vännerna finns kvar, om än lite spridda för vinden.
Det är fint.

Ok. Då drar vi då.


Hej då gamla lägenheten med utsikt in i grannens vardagsrum. Tack för det här året.

Sjukt kallt!



Jag ger mig in i Schulman-debatten

Ok, jag kunde inte hålla mig. Jag måste också blogga om vad jag anser om att The mighty 250 000 läsare om dagen-Alex inte bloggar längre.
Beredda?
Ok: Vissa saker var kanske lite osmakliga, men andra inlägg var fan briljanta! Som det här och det här till exempel.
Ja, det var min åsikt.

lördagen den 13:e oktober 2007

Skotten i Rödeby

Ingen har väl missat att en 50-årig man sköt mot ett gäng moppekillar och dödade en 15-åring och skadade en 16-åring? Nej, jag antog det.
Många är på 50-åringens sida. Många tycker att han gjorde rätt som försvarade sin son. Att det var okej att han sköt. Att det var bra att Simon dog den där natten. Det tycker inte jag.
Jag vet inte allt om bakgrunden till bråken, trakasserierna och mobbingen som det så kallade mopedgänget ska ha utsatt familjen för, men oavsett vad som hänt så är det fan inte okej att skjuta folk hur som helst.
Maria Rydhagen skrev en väldigt bra krönika om det igår och om man läser kommentarerna hon får så blir man helt gråtfärdig. Hur kan folk tycka som de gör?
Jag har en lillebror som fyller 15 i december och är som fjortisar är mest; han kör moped och är rätt störig, dryg, lat och bortskämd. Och alldeles underbar såklart. Och jag älskar honom oerhört mycket och vet inte vad jag skulle ta mig till om något hände honom.
Jag har suttit och redigerat Skotten i Rödeby i flera dagar nu och är så trött på det. Jag läser texterna och bläddrar bland bilderna där jag ser en skrattande kille i keps och underbara hälsningar från hans vänner och hans familj.
Och han var ju bara en liten kille. Alla har vi väl varit där?

Eftersom jag inte vet någon bakgrund till det hela så vill jag inte döma någon, men jag kan inte sluta undra: Vad hände med Simon? Varför mådde han så dåligt att han kände att han var tvungen att hänga med gänget som mobbade den där sonen i familjen? Varför kunde ingen ta tag i killarna i det där mopedgänget som folk har stört sig på så länge och bara "hallå grabbar, vad är det som fattas er? Varför är ni så jävla trasiga?".
Ingenting har hänt. Familjen har polisanmält ungdomarna flera gånger men alla springer runt som yra höns och bara "vi visste ingenting". Jo, det visste ni, varför gjorde ni inget?
Det är så förbannat sorgligt. Vad är det som händer? Hur kunde det gå så långt att en vuxen man skjuter två barn?
"Man har rätt att försvara sin familj!" skanderar obehagligt stora delar av Svenska folket.
Kanske det. Men det är ju som Rydhagen skriver: Alla andra då? Som blir hotade, mobbade och förföljda? När är det okej att döda någon?

Pojkarna kom till gården, visst. Och det var säkert sjukt obehagligt att ha ett störigt moppegäng i trädgården klockan halv två på natten, men att skjuta? Jag menar, var det verkligen det enda han kunde göra? Sista utvägen? Hade pojkarna några vapen? Det tvivlar jag på. Kunde han inte bara gått ut och slagit dom på käften? Skjutit i luften? Ringt 112 och sagt att grabbarna hade vapen så kanske Blekingepolisen fått arslet ur vagnen och kört upp till gården?
Jag tror inte att Simon och hans vänner var änglar, men att plocka fram sitt hagelgevär och skjuta två småkillar, det är fan inte att försvara sin familj. Det är att förstöra sin och två andra familjer för all framtid.

Facebook = bra. Det vet ju alla.

Imorgon ska jag träffa min kompis Sandra för första gången på 4,5 år. Sist var hon enbarnsmorsa, gravid med sin andra unge och skulle precis gifta sig. Nu är hon skild tvåbarnsmorsa men verkar väldans glad ändå. Gissa var jag hittade henne?
Exakt, facebook is da shit.
Annars då? Jo, idag har jag tvättat (jag vet, ni ÄLSKAR att läsa om mitt spännande liv!) och det var ju inte en sekund för tidigt eftersom jag de tre senaste dagarna fått gå runt i bikinitrosor.
En till bra sak med nya lägenheten (förutom utsikten, persiennerna och bageriet på nedre botten) är att vi nu har ett tvättidslås. Tvättidslås = himmelriket. På Simrishamnsgatan hade hälften av alla i trappuppgången små papperslappar som vi hoppfullt tryckte in i rätt tid på rätt dag, men lik förbannat hittade man alltid sin lilla skrynkliga lapp på den fjortonde klockan 16-20 när man kom ner. Nu = inga överraskningar. Gött.

Ja, det var väl allt, fler intressanta, spännande och avundsvärda anekdoter ur mitt liv väntar för den som vill.
God natt

fredagen den 12:e oktober 2007

Facebookdiskussion

Tobe: Äh, det är mest tjejer som håller på med sånt som Facebook.
Jag: Det är det väl inte, jag har jättemånga killar bland mina kompisar. Jättemånga.
Tobe: Kanske det, men du har nog fler tjejer.

Jag sätter mig och räknar mina 201 vänner.

Jag: HA! Jag har 101 tjejer och 100 killar.
Tobe: Ja, vad var det jag sa. Flest tjejer.

Jag och min kille



Fina köket!



torsdagen den 11:e oktober 2007

Jag dör av skratt!

Äntligen!


Inte så sjukt hi-tech men ändå. I love.

Och så kommer polisen också.



Poffes volvo


Jag hatar Poffes volvo. Vi körde ner den från klubben i söndags för att vi behövde låna en bil med dragkrok. Den låter illa, den luktar illa, den går inte snabbare än 90 km/h och den drar sjukt mycket bensin. Men, vi behövde en dragkrok. Idag skulle vi hämta ett släp för att flytta det sista. För att bli FÄRDIGA med flytten. Då funkar inte elen så släpet har inget ljus. Och efter att ha pillat och fixat en massa ger vi upp. Och det gör även volvon. Den startar inte. Nu har vi fått igång den och ska köra typ 10 mil till klubben för att hämta tillbaks forden, köra till jerker och gabbi i Skurup, alltså typ 10 mil till för att byta bil med dom, och sen hem till malmö igen. Puh. Tur att jag jobbar i natt så jag kan få vila lite.

onsdagen den 10:e oktober 2007

Det kom ett mail...

Day geyerhofer
A n1ght on the town? dont get caught out with a wee winky! get a gorilla dick and impress the fuck!
Ehren Karaden

Svar:
Dear Ehren Karaden. Thank you, but I don´t think my boyfriend would appriciate if I had a gorilla dick.
//Mirijam, Sweden

Bra för miljön!


Himla fint soprum har vi nu.

tisdagen den 9:e oktober 2007

Klint bjuder på kaka


Hörde att morot var nyttigt...

Ironi på vinden