Svar på frågorna

Mathias:

kampar svampar?

Nej. Eller det tror jag inte iallafall. Vissa kanske gör det, tex röksvampen måste väl ha sin rök som ett slags försvar i strid men annars tror jag att det flesta är snälla. Eller inte vit flugsvamp, den är grymt lömsk. Om du menade campade, med c, så gör ingen svamp det. Vissa har stor hatt så de små ska få skydd mot regn och sol, men det räknas ju inte, för det är ju mest dom små som drar nytta av det. Det är ju också svårt att både kampa och campa när man liksom är fastvuxen i mossan.

Marla:

Jag är extremt ny läsare och jag vill veta mer om din hund. Han/hon ser väldigt fin ut. Ålder, ras vad brukar ni göra etc.

Hej Marla, välkommen som läsare! Åh, vad roligt att du frågar om mitt favortiämne, Alfie! Denna vovve – som även går under namnet Balfie Banan eller Tigerkorven – är en Irländsk hittehund som kom till oss i juli förra året. Han är upphittad i söda Dublin och vi fick äran att ta hand om honom genom Hundar utan hem. Han blir typ tre år nu vid årskiftet (lite svårt att veta där eftersom han är gathund) och är någon form av amstaff-blandning.
Han är världens mysigaste! Till och med folk som är hundrädda börjar gilla Alfie när dom träffar honom. Mn kompis Carolina tex, första gången hon skulle hälsa vågade hon bara peta på hans rygg om han satt bortvänd från henne, ett par veckor senare sov dom sked när hon låg över här. Han hatar regn och kyla och sover under täcket. Vad vi gör? Tja, vi är ute på långpromenader och åker till skogen, kastar pinnar, tränar lite lydnad och roliga trix. Och ligger sked i soffan. Jag älskar honom rent ofantligt mycket.
Nu har han ganska nyligen blivit skilsmässohund så han kommer att bo varannan månad hos mig och varannan hos husse på Öland, tills husse flyttar ner till Skåne.

Viveka:

Tror du du kommer till norrland innan sommarn?

Ja du mamma, det var en bra fråga. Jag hoppas det. Jag vill verkligen inte vänta ända till Urkult men det är ju så överjävulskt långt bort bara.

Lilla Fröken:

Varför började du blogga?

Jag bodde på Öland och hade tråkigt.

Vad var ditt första intryck av Malung?

Ingenting egentligen. Eller, det var en liten by med en egen raggarrunda och jag är van vid små byar med egna raggarrundor. Sen tyckte jag att det fanns massor av snygga snowboardkillar.

Vad är du mest nöjd med att du gjort i ditt liv?

Att jag blev journalist. Eller, mer att jag mentalt slog näven i bordet och bara "åh jag är less på att ha ett tråkigt jobb med dålig lön" och gjorde något åt saken. Hade jag vetat hur svårt det var att komma in på Skurup så hade jag aldrig sökt. Jag bara "woohoo, folkhögskola, antal högskolepoäng som krävs för att komma in: noll, YES!". Och så kom jag konstigt nog in och nu har jag världens bästa yrke. Så jävla gött.
Jag är även vansinnigt glad att jag började hoppa fallskärm. Några av mina absolut bästa vänner hittade jag där och jag har ett helt annat självförtroende nu, litar mycket mer på mig själv och min förmåga, även på plan som inte alls har med hoppning att göra.

Ångrar du något i ditt liv?

Egentligen tror jag inte på att ångra saker man gjort, iallafall inte om det inte har drabbat något annan. Jag kan ångra att jag misskötte min ekonomi något så kopiöst under mina ungdomsår att jag fick lida för det lite väl länge, men gjort är gjort, vad ska man göra? Jag försöker se det som en tillgång, att man vet hur det är att ha det riktigt jävla tufft med kronofogden flåsandes i nacken.
Jag ångrar också att jag placerade mig själv i facket "tjock, storrökande partytjej" så länge. Jag är ju inte sån egentligen och hade nog vunnit en del på att bitchslappa mig själv till gymmet lite tidigare , istället för att sitta på krogen och tycka synd om mig själv för att jag inte såg ut som jag ville.
Jag kan också ångra att jag fegat och låtit bli att göra saker bara för att jag varit rädd för att misslyckas. Typ inom snowboardåkningen och capoeiran.

Vad heter du i andranamn?

Devi Cazandrah. Devi valde mamma, Cazandrah lade jag till själv när jag skulle döpas innan konfirmationen i åttan. *white trash*

Vad gör du om 5 år?

Oh my god, jag har ingen jävla aning. Jag bor iallafall kvar i Skåne. Någon unge kanske man skaffat sig också. Jag skriver garanterat mer än nu. Och har en skånelänga.

När kommer du till Veberöd och hälsar på?

Så snart som möjligt. Ska iväg till Sthlm och Gbg lite nu med någon dag ska jag nog kunna låna en bil och brumma ut till er!

Hur går det med din pelargon?

Bättre. Kall balkong var ett hett tips, tack! Den är inte längre lika mycket hängpelargon så den mådde nog inte så bra i köket.

Åsa:

Jag undrar när fröken ska ut i bokskogen med mig! Efter min fight den 6e är jag öppen för förslag, jobbdagar inga problem.

Då tycker jag att vi styr upp något efter den 6:e! Jag får lite prestationsångest bara när jag för mitt inre öga ser gasell-Åsa och taxbens-Mirijam löpträna ihop, men fine. Vill du så tänker jag inte hindra dig.

malia:

min fråga är: behöver ni nåra piloter i eran fallskärmshoppningsklubb? *arbetslös pilot dårå*

Svaret på den frågan är tyvärr nej. Eller, vi har en Cessna 206 och en De Havilland Beaver och dom behöver ju flygas MEN vi har ett gäng som flyger för att få ihop sina timmar. Vi får gratis piloter, dom slipper betala för att få flyga någon annanstans. Så kom hjärtans gärna och flyg vettja, men du får ju tyvärr inte betalt. Men det kanske inte behövs? Sen måste man väl kanske göra något särskilt för att få lov att fälla hoppare men jag är inte helt hundra på vad.

Malin:

När skall ni gifta er?

Den frågan besvarades nog ganska bra i svaret om Alfie. Mer än så tänker jag inte ventilera här.

Hur många hundar är en för mycket?

Ibland en. Beroende på hur man ser det. Men kanske... tre? Iallafall för mig. Jag var sugen på en kompis till Alfie ett tag men det är ganska meckigt nog som det är. Alldeles underbart också 98% av tiden, och Tigerkorven är en sån exemplarisk hund så det vore dumt att riskera att få en problemhund på halsen.

Hur står du ut med att redigera när du skriver så bra?

Ja du. Det frågar jag mig själv varje arbetspass.
Min chef sa till mig en gång: "jag fattar inte varför inte alla vill redigera, vi har högst lön, är lediga mest och har all makt över det som kommer i tidningen".
Så kan man ju sammanfatta det.
Faktum är att jag trivs asbra på mitt jobb och förutom de uppenbara fördelarna, som att jag har ett fast journalistjobb, att ob:et på grund av nattjobbet gör den 25:e till en ganska bra dag och jag är ledig fyra eller fem dagar i sträck hela tiden, så har jag alldeles fantastiskt roliga kollegor och ett grymt kul jobb. Sen skriver jag inte bara bra, jag är en jävel på att redigera också.
Dessutom är jag redaktör för Svensk fallskärmssport, och även om den tidningen är ganska.. nischad? Så får jag en del utlopp för min skrivlust där.
Men sen, i framtiden, då ska jag försörja mig mer på att knåpa ihop texter. Kanske 50/50 text och layout. Eller 60/40 kanske.
Okej, 70/30, det är mitt sista bud.

Vad skall du jobba med sedan, när det inte finns några papperstidningar?
Jag ska bli rockstjärna. Eller hundförare. Eller hockeyproffs. Eller så kanske någon kan betala mig för att dricka kaffe, blogga och uppdatera min facebookstatus. Det vore det bästa. Fast det lär dröja för min del, jag vet inte hur många upplagetårtor vi ätit i höst *fet* Så jag hoppas på att ha jobb ett tag till.

Essäfråga: social medier - hot eller möjlighet för journalistiken. Utred den roll som så kallade social medier spelar och kan komma att spela för journalistens yrkesutövning. Illustrera med konkreta och aktuella exempel.
Alltså, det här är ju en anledning till att jag aldrig velat läsa på högskolan, orka svara på frågor man måste läsa om två gånger och sen googla hälften av orden innan man kan svara. Det märks att du är lärare.
Men anyho, om du menar typ som nu att Kinga Sandén fick stora journalistpriset som årets förnyare med sin twitter-utrikesrapportering (konkret och aktuellt exempel) så är väl det helt najs. Det känns ju väldigt 2009 om inte annat.
Jag tror på information, i alla dess former, man måste bara orka sålla lite själv. Om jag vill veta något så går det ju ibland snabbare att fråga på facebook än söka på nätet. Du kan skriva vad som helst i din blogg, ingen kommer cencurera dig. Och visst, vi har åsiktsfrihet, tryckfrihet, religionsfrihet och all möjlig frihet i Sverige men den största friheten ligger ju i att all information i hela världen bara är ett knapptryck bort. Jag tror inte att papperstidningen kommer att dö, jag tror att nätnyheter kommer att börja kosta istället. Aldrig att vi kan hålla sån kvalitativ journalistik på nätet gratis för alltid. Oavsett vilket så måste artiklar skrivas, det görs inte gratis. Inte av mig iallafall. Hell no.

Oh det här var jättekul, är det inget annat ni undrar över?