Summering: påsken

Jag och T ledsnade på ösregnet och körde hem till Malmö. Fick bara gjort ett hopp i dag, från 1 500 meter vilka var uppdelade som följer:
400 meter hagel = ligga och hålla för ansiktet till 1 000 meter och sen dra.
900 meter motvind = bara hänga och glo och gå rakt ner, lite baklänges.
100 meter supersnabb medvind, vända upp mot vinden.
100 meter världens turbulentaste och kyttigaste vind, slidern slog så det ekade över fältet och hela kalotten riste fram och tillbaks. Fokuserade för mycket på att styra upp kalotten = helt pendlig landning som slutade med att jag landade på bara höger ben och typ hjulade genom linorna. Ställde mig upp direkt men fick sätta mig igen, slog i vristen och knät rätt bra.
Aj.

Men men, det gick över snabbt, nu är jag bara lite mörbultad och öm överallt.
Man lär så länge man lever, men jag stör mig på mig själv att göra något så sjukt klantigt! En klockren bryta-vristen-slita av korsbandet-landning. Bara på ren orutin. Man skulle ju ha stryk.

Är helt slut efter helgen men det blev fin och bra påskfest och alla var nöjda. Alfie var en exemplarisk klubbhund, gick runt och charmade alla och dammsög golvet på smulor och låg sen bara och sov mitt i festen.
Söta hund.