måndagen den 27:e december 2010
Dags att rensa i blogglistan känner jag
Oj... Det här inlägget och de flesta kommentarerna var ju något av det mest fördomsfulla jag läst i bloggvärlden på länge. Vad ledsen jag blev.
Här babblades det på hej vilt om
hundar
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
13 klada hestar:
Men åh! Den där bloggen brukar jag också läsa... Men tror jag hoppar den framöver.
Så himla trist när människor har den där inställningen och jag blir på något sätt lika chockad varje gång jag hör någon yttra sådana där åsikter. Trodde kanske att människor borde ha lite mer innanför pannbenen, men tydligen inte.
Precis, jag blev helt ställd.
fasen va less jag blir :( speciellt när folk som verkar vara så "med" plötsligt visar att all kunskap kommer från kvällspressen
Ja jag blir så himla arg och ledsen, det känns så... alltså, internet alltså. Man blir så trött.
Jag känner lite att jag borde engagera mig mer och typ brinna för något slags mission att omvända folk men jag pallar inte.
God morgon Mirijam!
Tack för din kommentar. I inlägget "som du uppfattar bland det mest fördomsfulla du läst i bloggvärlden" ställer jag mig ett par frågor:
- Varför låter man sitt djur springa löst bland folk?
- Varför väljer man att skaffa en kamphund?
- Vad gör pitbull till en så attraktiv ras?
- Vart har alla chiuauahundar tagit vägen?
Inlägget författas vid en tidpunkt då det debatterades flitigt i media just om kamphundar. En kvinna hade blivit överfallen och fått sin kropp ihopsydd efter skadorna. En väns hund hade blivit attackerad och svårt skadat, detta var alltså ett ämne som låg i ropet.
Jag är uppvuxen med hundar och har kännedom. Jag vet att pitpull är en fantastiskt fin hundras, men också att den kräver otroligt mycket fostran. Jag vet även att det trippar runt en drös med blandraser som folk tror är pitbulls bara för att de är lika till utseendet.(Har tagit hand om en aggressiv amstaff i väntan på omplacering).
Du behöver inte vara ledsen, snarare glad att frågan väcks. Alla som undrar om rasen får ju svar på hur fantastisk den är. Om du läser tråden igen så kan du tydligt se hur många som talar väl om kamphundar. Jag tycker absolut att du ska engagera dig för rasen om du brinner för den så mycket som du säger. Det viktigaste är att ta bort den fula stämpeln som gör att folk är rädda för den.
En av anledningarna till varför jag har blivit rädd, trots min hundvana är just att jag sett vad dessa kraftpaket går för. Ett hugg över nacken och en mellanstor hund ligger för döden. Därför tycker jag att det är oansvarigt att hundägare låter sina hundar springa fritt.
Hursomhelst, nu ska jag spana in din fina blogg. Hej, hej!
Hej apan! (oj det lät lite wierd.)
Tack för en fin och sansad kommentar! Jag håller helt med dig om att det finns noll anledningar till att ha sin hund lös, det är alltså inte det jag reagerar på, jag har även skrivit flera inlägg i bloggen om just det, att det borde vara koppeltvång överallt i städer.
Det jag reagerade på var meningen "Jag älskar hundar, men just kamphundar får mig att rygga tillbaka. Sådan herre sådan hund. Varför väljer man att skaffa en kamphund? Det finns så många fina hundraser att välja på".
Så här tycker jag: man väljer inte att skaffa en kamphund, man väljer en ras bland de raser som går under samlingsnamnet "kamphund" hos SKK, (precis som att border collie är vallhund osv).
Jag valde en amstaffmix för att staffar är oerhört glada, lekfulla och gosiga hundar. Sådan matte sådan hund alltså.
(Sedan får man egentligen bara kalla det kamphund om det är så att den varit i kamp, men det är en annan diskussion jag inte pallar ta här, precis som den att det knappt finns några renrasiga pitbulls i Sverige, allt det är också mest staff- och bullblandisar).
Det jag också reagerade på var komentarerna. Som Lady Dahmers:
"jag hatar de där jävla asen och skulle gladeligen avlliva varenda en om jag kunde. och nej jag behöver inte läsa på, jag vet tillräckligt om brukshundar och raser som pitbulls"
Det gjorde mig väldigt förvånad, jag tycker att hon verkar smart och klok men hennes blogg rök direkt från listan.
Eller tjejen som skrev att hon hellre skaffat sig en labrador som hon vet "aldrig biter". Det är ju lite komiskt på ett sätt, men samtidigt väldigt sorgligt att folk på allvar tror att vanliga familjehundar aldrig biter.
Jag jobbar på en kvällstidning och en anledning till att det sällan skrivs om när en treåring fått ansiktet uppätet av familjens älskling är ju lite för att föräldrarna aldrig ringer in och skriker: "VET NI VAD SOM HÄNDE? VIGGO BLEV NÄSTAN UPPÄTEN AV GOSEFIDO!? VI LÄMNADE DOM BARA ENSAMMA I TIO MINUTER OCH VET INTE VAD SOM HÄNDE!!!".
Och det finns ju undersökningar som visar på vilka hundar som gör utfall/biter mest och där hamnar piten på sjätte plats
(http://www.expressen.se/husdjur/1.1224031/min-tax-tar-inte-skit-fran-vem-som-helst)
och man kan ju fråga sig var på listan den hade hamnat om den inte haft sin status i vissa kretsar. Som en annan av dina läsare skrev "jag fattar inte heller varför man vill ha en sån hund. kräk!"
Vad menar hon? Är det jag som är kräket? Är det Alfie? Varför?
Och som avslutning, kommentarer som "en stor hund gör mer skada" besvaras som vanligt med: Visst, en liten hund kan kanske inte bita ihjäl folk, men en aggressiv chihuahua gör alltid mer skada än en genomsnäll amstaff.
Här är en krönika jag skrivit om just "kamphundsproblem" och lösa hundar:
http://mirijam.blogspot.com/2010/04/javligt-starkt-morgonkaffe-och-15.html
Jag hoppas att du klickar runt lite här på bloggen och ser att Alfie är världens golligaste hund och kanske ändrar uppfattning lite om varför man väljer att skaffa just en amstaffmix. Kan ju rekommendera labeln "dagens kamphund" tex.
Jävla pucko. Det är ju inte hundarna det är fel, utan ägarna! När ska folk fatta?! Tvångsincestavel och idiotiska ägare är förödande för vilken hundras som helst! Om hon tänker lite längre än näsan räcker så kanske hon skulle inse det.
Dom sista åren har dessa hundraser blivit väldigt populära bland unga i Köpenhamn. Ofta människor som är så osäkra på sig själva, att man helst av allt bara vill krama om dom och säga att allt nog ska bli bra. Jag erkänner att jag brukar ta en liten omväg när jag ska förbi den här typen av matte eller husse. Varför? Jo, allt som oftast upplever jag att dom:
1) har så dålig kontroll, så att det är hunden som bestämmer färdrikting och fart. Ungefär som en bil utan broms...
2) helt enkelt vill "skrämmas" genom att på alla sätt visa mig att man inte kan lita på deras hund. Det gör man lättast genom att panikartat dra till sig kopplet, hålla krampagtigt i halsbandet och samtidigt ställa sig gränsle över hunden och gärna pressa sig in mot en mur, staket eller valfri buske (funkar extra bra om hunden också bär munkorg). "Den är så farlig att jag inte vågar låta dig gå nära..."
I huset bredvid mig bor en man som har den vackraste Amstaff tik. Jag brukar se dom när dom går promenader här i området. Fast hon går inte så mycket. Hon kryper mest... bakom honom. När hon väntar utanför affären när han handlar, så kissar hon när han kommer ut igen. Den här tiken får så mycket stryk, att hon inte vågar titta någon i ögonen.
Människorna och inte hundarna. Det är där problemet ligger och det är där man borde försöka finna en lösning. Du kan alltid fostra fram en osäker hund, oavsett om det är en tax eller pitbull. På samma sätt som man kan skapa osäkra och farliga människor...
(Och OM man nu ska prata om aggressiva hundraser, så vill jag säga, att jag sällan får ett trevligt bemötande av en chihuahua eller en dvärgpinscher. Surare jävla hundar får man leta länge efter!)
Mission "åka till Danmark och sno vacker amstafftik" har precis inletts här på Vitemöllegatan!
Alltså, jag blir så förbannad över att så mycket skit grundar sig i unga människors brist på självförtroende.
det finns även statistik som visar att pittar står för de flest DÖDANDE betten. Visst fan bits små jävlar som taxar mer, men deras bett dödar inte.
Personligen är jag inte speciellt förtjust i hundar alls. Jag gjorde ett untantag för min egen dobermann (som jag inte heller skulle lita på med mina barn. hundar är hundar. man ska inte applicera mänskliga egenskaper på dem) Pittar och amstaffar tycker jag nog lite extra illa om. Jag har HÖRT alla argument för dem, men inte SETT ett enda som talar för dem.
men nu ska jag kika vidare i din blogg och se om jag hittar nåt vi har gemensamt istället. Den här frågan kommer vi inte överrens i!
mvh
Natta
Nej det är väl så Natta, att man inte kan tycka samma om allt, så jag tycker att vi lämnar den här diskussionen och så får vi se om jag och Alfie kanske kommer få dig att ändra lite uppfattning om amstaffar i alla fall. Jag hoppas det :)
Hmmm... jag skrev en kommentar här förut, men det verkar inte som om den inte kom fram?
Problemet är väl att det är "inne" nu med "kamphundar" och då ska ALLA ha dom, även personer som inte har råd med renrasiga hundar och personer som inte kan ett dyft om hunduppfostran.
Problemet är också att nu är det större hundar än dom mini-hundarna (chihuahuarna) som var inne förut och större hundar ger större skador och större skador ger mer att prata om.
Är det inne nu, det har jag faktiskt inte märkt... Däremot så är det ju lite "inne" i fel kretsar, och det gör ju att det är svårt att få bort en farlighetsstämpel, eftersom misskötta hundar som används som skydd och vapen ju faktiskt inte samma sova-sked-och-ligga-med-huvudet-i-knät-hundar-som Alfie.
Skicka en kommentar