Precis som Ett mercyfuck i Svenssonville och Katta Kvack så dör jag lite när jag läser Cecilia Hagens intervju med Ebba von Sydow. Och då menar jag att jag på fullaste allvar långsamt och mycket plågsamt dör skämsihjäl-döden med uppspärrade ögon framför skärmen.
"Kill them with kindness", är Ebbas motto, men jag tycker nog att det hade varit på sin plats att be någon dra dit pepparn växer. För att uttrycka det milt.
Jag visste inte ens att man kunde vara manschauvinist som kvinna?
9 klada hestar:
Nej, det är fan helt groteskt. Hon låter ungefär som man skulle kunna tänka sig att Guillou hade kunnat uttrycka sig på 80-talet.
ILSKAN!
Ja, jag undrar om hon ALLTID tilltalar sina intervjuobjekt på det där viset? Eller om det bara gäller unga framgångsrika kvinnor? Ruttet!
Oj, jag uppfattar det helt annorlunda. Jag läser det som ironi! En av Ebbas hjärtefrågor är de fördommar som unga framgångsrika (gravida) kvinnor ofta möter, och jag ser detta som ett sätt att dramatisera det hela i form av just fördomsfulla frågor och "klapp på huvudet"...
Jaså? Hm, jag var tvungen att läsa igen, men den humorn går mig förbi i så fall. Det finns ju inga andra frågor (tycker jag) som skulle väga upp det, så att man fattar att det är ironi.
Jag såg inte heller vad du blev så upprörd över i artikeln.. Helt klart ironi om du frågar mig.
Nja, funkar inte på mig.
ibland tycker jag det känns som om ca 50% av alla kvinnor är mansgrisar. det är sorgligt när det är så. sen minns man sina ponnysar (asså såna som du) och då känns det mkt bättre!
En ponny om dagen är bra för magen!
Men...alltså, får man ens bete sig sådär?? Jag är helt mållös.
Skicka en kommentar