... börjar med kaffe såklart. Men sen då? Möjligheterna känns oändliga.
Det är verkligen en HELT ny känsla att vakna obakfull den 1 januri, jag har nästan glömt hur det var att inte starta ett nytt år med att ligga i fosterställning på badrumsgolvet.
Mvh/ moget_partylejon_79
7 klada hestar:
Det är en känsla jag gillar mer och mer har jag insett. Hoppas att du får ett fint år!
Ja, det är verkligen synd att man ska må dåligt som straff för att man haft skoj. Jag såg ditt inlägg om alkohol och fattar vad du menar om att bli minipolis, men jag har en deal med mig själv: att inte vara så rädd om mina saker.
Övar på det efter att jag läste att rika människor (alltså då i-landsmänniskor som du och jag, inte nödvändigtvis RIKA) i stor utsträckning mår dåligt på grund av ångesten att deras grejer ska paja.
Typ att det förtar glädjen i att ha en fin fungerande bil om man ska oroa sig för att den ska repas, att det inte är lika kul att ha med sig sin bra kamera på semestern för att man konstant oroar sig för att den ska bli stulen osv.
Oro = dåligt för själen. Det är bara saker ju.
Förstår vad du menar. Jag bryr mig inte så himla mycket om ett glas går sönder eller om det blir en fläck på mattan men eftersom jag försöker att inte ha så mycket prylar som bara står utan mer satsar på grejer som har ett högt affektionsvärde så blir det lite annat. Vill gärna inte behöva flytta bort mina saker för att det kommer folk hem. Då är det liksom inte mitt hem. Jag gillar att ha det som jag har det när folk kommer över för att jag vill visa dem hur jag bor. Det är svårt att förklara men mitt hem är en förlägning av mig själv. Jag är väl inte lika vis som dig än men mitt hem är min borg och där är det jag som bestämmer. Har dessutom mycket djupare issues med alkohol än ett par trasiga glas men jag försöker jobba bort det. Skitsvårt. Jag skulle vilja vara den den som hänger avslappnat på krogen med en drink i ena handen och sen drar hem en skön efterfest men jag. kan. inte. Nu har jag testat en sista gång. Jag är jävligt skön ändå, får vara det nån annan gång ån på nyår helt enkelt. Nu lät det här som värsta försvarstalet vilket inte riktigt var meningen. Ska inte behöva försvara att jag inte mår bra i närheten av alkohol. Det är som sagt något som kommer längre bakifrån. A ghost from christmas past. Eller everyday past snarare.
jag med! jag är inte heller bakis!
E: jag fattar vad du menar, se det inte som ett försvarstal. Om man bara bloggkänner varandra finns det ju mycket man inte vet, så det är svårt att ge tips och råd. :)
Hursomhaver: 2011, WOOOHOOO!
mt: tjoho, visst är det gött?
Ja, det är fan grymt att vakna upp till ett nytt år med klar skalle och utan illamående!
Skicka en kommentar