 |
| Näsåker. |
Det är nog mina hemskaste minnen från min barndom, att alltid frysa på vintern. Lätt en av anledningarna till att jag flyttade hemifrån när jag var 15. Jag är en sån som på allvar drar den gamla klassikern om att få gå flera kilometer till skolan när det var minus tjugo, för att bilen inte startade så farsan kunde köra oss. Eller att komma ner i köket på morgonen och hacka tänder medan man gjorde i ordning sin frukost. Det här är första vintern jag hälsar på hemma där jag räknar med att slippa frysa, SÅ JÄVLA GÖTT.
När mina föräldrar hade installerat bergvärmen och det började bli höst så ringde mamma typ varje dag och tjoade: "Vet du Mimmi, det är varmt dygnet runt nu, det var TJUGO GRADER när jag kom ner i köket i morse!!!" och man bara "Välkommen till 2010 mamma, jag har inte haft under 22 grader inne sedan jag flyttade hemifrån 1995".
7 klada hestar:
Men lille kisen då?
Lille kisen får kattpappan ta hand om!
Phew, snälla kattpappor är bra att ha :) Men dunderjobbigt för dig att behöva lämna det lilla livet så här på en gång! Tänker på kisen då alltså, inte kattpappan, även om det också är lite jobbigt...
Allt under +17° inomhus är askallt!
säger hon som bott i vedeldat hus i Matfors i flera år. man kan aldrig riktigt lita på Pohlman.
Att slippa frysa är precis varför jag flyttade från Sverige. Allt under 15 plusgrader är svinkallt!!!
Vill oxå ha bergvärme... Bor ju i huset från artonhundraaldrig o fryser konstant. Brukar blåsa m hårtorken i raggsockorna för att inte tårna ska bli blå... Kram o puss /Hanna på Frömansgårn
Jag vet precis vad du pratar om, bodde två miserabla år med en expojvän som vedeldade, jag har aldrig frusit så mkt och varit så kölddeprimerad i hela mitt liv. Han var inte så bra på att värma folk med kroppsvärme heller om man säger så...
Skicka en kommentar