lördag 4 juni 2011

Men BEHAVE!!!

Kom hem efter middag och ett par öl på Möllan där fina Linda kommit hela vägen från Stockholm för att hänga med oss.

När vi kom hem skulle jag gå ut med Alfie, och när vi kommer runt hörnet på huset så hör jag märkliga flåsljud. Det ligger något och andas i buskarna.

Jag står och lyssnar, det hörs klart och tydligt, och för mitt inre ser jag hur en skadad hundvalp ligger och dör under grenarna. Jag ringer Tobbe som är hos en kompis och kollar på film.

"Vilka djur flåsar?", ropar jag.
"Vadå flåsar?"
"Ja, jag hör att det ligger ett djur här och andas helt jobbigt i en buske"
"Det kanske är en katt som ska ha ungar?"
"Vänta, det kommer en kille här!" gastar jag och slänger på luren.

Ingen tid att förlora. Jag ropar till killen som är väktare och ber honom komma bort. Det stackars dödssjuka djuret ligger fortfarande gömt under de täta grenarna och flåsar som en blåsbälg. Jag tänker att vi måste göra något snabbt, innan djuret dör.

"Hör du?", frågar jag panikslaget.
"Det måste vara ett skadat djur va?"

Väktaren flinar lite generat och säger: "Det där vet jag vad det är. Det är igelkottar som parar sig".

Alltså, jag är osäker på om jag någonsin i vuxen ålder blivit så röd om kinderna. Sen fick jag ringa Tobbe och ba "Jo, ehhh, du kan avblåsa räddningsaktionen, det är bara två tokkåta igelkottar som inte kan hålla taggarna i styr".

6 kommentarer:

  1. Hade jag hört det där hade min aggro-sida kickat in och jag hade nog tagit det hela för en peeping tom.

    När jag tänker efter har jag hört talas om det där med igelkottars vilda sexliv men jag har nog ifall jag stött på det i verkliga livet förkastat det som en rutten fluktargubbe i busken.

    SvaraRadera
  2. HAHAHA, varför händer det där aldrig mig på kvartersrundan för?!?

    SvaraRadera
  3. Skitkul att ses! Härligt att höra att äventyren inte slutade med mig. ;)

    SvaraRadera