onsdag 10 augusti 2011

Tar tillbaka allt.

Okej, det är inte synd om mig längre, för på tv nyss så såg jag en serie från en neonatalavdelning där en kvinna fick ta farväl av sin man och sin son ifall hon inte skulle klara av den allvarliga operationen hon behövde göra efter sitt kejsarsnitt.
Jag bara *BÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖL*

Lite regn hit och dit, vad är väl det jämfört med ångesten över att sövas och veta att risken är överhängande för att man inte vaknar igen?

3 kommentarer:

  1. Fy fan vad hemskt. Är det på femman? Fick för mig att jag var mogen för förlossnings-TV igen, men ångrade mig i sista sekunden och ska nog vara glad för det...

    SvaraRadera
  2. Det är fruktansvärt jobbigt att bli sövd och oroa sig för att inte vakna igen. Jag har varit rädd varja gång. Och det är ännu jobbigare att se sitt barn bli sövd och oroa sig för att han inte ska vakna igen.. Båda gångerna det hänt lipade jag så jag knappt fick luft. Usch.

    SvaraRadera
  3. Fifi: Nej, TV4 fakta. LÄskigt värre.

    Linda: Men har din moderkaka växt fast i livmodern så att di måste akutopereras och riskerar att tappa mer blod än vad dom kan fylla på? vavava? Eller var du bara "vanligt" (löjligt ord) nervös?
    För det var liksom större risk att hon skulle dö än vakna och bara "åh min son kommer sakna mig och jag kommer aldrig få träffa bäbisen i magen" osv. FYFAN vad ledsamt det var!

    SvaraRadera