Matematiker sökes!

Hej på er era små plugghästar!
Eftersom jag bara läste matte A någon gång i början av 90-talet när hälften av er knappt var påtänkta så har ju nu en fråga som ni kan få svara på åt mig.

Grundinfo (behöver ni veta mer?): Jag har bostadslån på totalt 604 200 kr fördelat på 531 250 kr i bottenlån och 72 950 kr i topplån. Räntan på bottenlånet är 3,50 och på topplånet 5.85. Jag amorterar 520 kronor på topplånet per månad.
 
Nästa vecka ska jag göra en omvärdering på lägenheten och frågorna lyder:
1) HUR mycket måste jag få den värderad till för att slippa topplånet, samt
2) VAD blir i så fall min nya månadskostnad?

I gengäld kan jag svara på frågor om... ptja, nagellack, randiga hundar och fallskärmshoppning. Eller ost. Eller öl. Tack tack.

Edit: Det tog 12 minuter, sen kom Linn och bara "Okej, jag kan sånt. Du behöver få till en värdering som täcker in hela dina lån (604200) inom de 85% av värdet du inte behöver ha topplån för. Alltså: Din värdering behöver hamna på 710 825 kronor eller mer. Isåfall slår man ihop dina lån och du betalar 3,50% på 604 200 kronor per år = 1762 kronor i månaden. Bottenlån behöver man inte amortera. (Kostnad idag/mån = 1550+356+520= 2425 kronor. Skillnad per månad: 664 kronor. Varsågod. 

Fattar ni? Swoooosh bara! Linn liksom – rolig, svinbra på att laga mat, snygg OCH smart. Vad hade man gjort utan bloggen va? VA? Segnat ner och dött, det är vad man hade gjort.

Dagens kamphund

Snälla vovvar får slicka lite på vispen när matte gjort grädde.

Det tog 31.5 år men sen så...

Tänkte nyss dricka cola eftersom jag var törstig men sa förnuftigt till mig själv:
"Nej, drick vatten, du blir bara törstigare av läsk".

Herregud. Jag har blivit min pappa.

Denna dagen, ett liv

På tv är det en kille som kör Australien runt på motorcykel och jag tänker att jag aldrig kommer hinna med allt jag vill göra innan jag dör.

LÄNKKÄRLEK #11

Jag läste på Shake your coconuts! att de hade gjort munkar. Och eftersom jag såg att Underbaraclara och hennes man OCKSÅ gjort det så frågade jag om det kunde vara så att munkar är de nya macaronerna. Detta svar fick jag:  

"Nej nej, macarons är en lame excuse for a kaka (detta baserar jag på att ha ätit 0 macarons, men det känns som trams). Munkar däremot är det lite köttigare alternativet. Det lite smutsigare, härligare, friterade fettalternativet. Alternativet man mölar i sig flera på raken av samtidigt som man spänner ögonen i en macaronätande människa som inte har socker i hela ansiktet och smulor på hakan". 

Ja ni hör ju. Hur kan man INTE börja skaka kokosnötterna när man läser nåt sånt?

Dagens kamphund 4-i-1

Wordfeud, du kommer bli min död!

Fiaelia skriver om ords vara eller icke vara på Wordfeud och jag håller med. Värst hittills var när Lotta skrev "sch", som i när man hyschar på någon, och man bara ??? REALLY ???
Jag hävdar å det bestämdaste att det ju för fan bara är ett LJUD,  i så fall skulle man ju precis lika gärna kunna skriva hrrrm (harkla sig), tjki tjki (få en häst ett gå framåt) eller fhjuu ("ja" på norrländska).

Tisdag – nu skärper vi till oss, okej?

Källa.

Sådärja, har alla gnällt av sig i inlägget nedan? Bra. Då slutar vi sura och målar naglarna istället. Det är ju synd att man har finmotorik som en efterbliven, man kan ju onekligen göra sig väldigt piffig bara genom att fixa till klorna litegrann.

Anti-happy-bloggers unite

Det är måndag, en i mångt och mycket hatad dag på så många sätt. Så jag tror att jag gör en Nio till fem-Sandra fast tvärt om, istället för att ha ett "kan ni inte skriva en miljard kommentarer om hur himla fint allt är så kan man ta fram och läsa när man är deppig?" så ställer jag frågan "kan inte alla ni andra som tycker så obarmhärtigt synd om er själva skriva det i kommentarsfältet, så slipper vi i alla fall gå omkring och tro att alla andra mår så himla bra och är så glada hela tiden?"

Jag kan börja:

Det har regnat hela jävla sommaren och nu är det höst. Jag känner mig ful och har utväxt och min kille är inte hemma för att trösta mig. Det känns lite som pms men jag kan inte ens skylla på det för det är fel tid månaden. Jag vill bara sitta inne och kolla på dåliga sitcoms och äta cheezeballs till middag fast jag är 31 år gammal. Åh herregud, jag är 31 år gammal. Dessutom ser lägenheten ut som ett bombnedslag och jag måste vika en ziljard ton tvätt. Och jag har fortfarande problem med fotleden så jag kan inte sticka ut och springa fast jag skulle behöva träna mest av allt. Det tog två månader att få papperna som krävdes för att kunna börja övningsköra med hojen, men snart är det september så det är nog kört att hinna ta kortet den här sommaren = jag har lagt ner 25 000 på en hobby helt i onödan ett år för tidigt.

Sådärja, nu är det er tur, ös på bara. Se det som en kräkbikt där inget problem är för litet för att beklaga sig över. Det värsta som finns är när man gnäller och plötsligt tycker folk att man ska tänka att det finns större problem i världen.
Jaha? Så plötsligt är det både synd om en, PLUS att man är ett själviskt as som inte tänker på barnen i Afrika. Kul. Här har vi inga sådana regler, gnäll loss bara. Positiva hejarop och eventuell uppmuntran undanbedes samt raderas fortare än kvickt.

Förbannade jävla hundägare!

I dag har jag skrikit som jag aldrig har skrikit förr.
Alfie gillar inte hundar han inte känner. Efter att ha blivit påhoppad av andra hundar tidigare så är han väldigt skeptisk när han är kopplad/känner sig trängd – och låter då gärna som en varulv med avsikten att upplysa den andra hunden om att den inte ska komma i närheten.
Fint så. Han gör alltså inte utfall i tid och otid och skiter fullständigt i andra hundar på väg bort/på andra sidan gatan. Om man möter någon med en lugn hund kan han sitta fint och glo lite medan man pratar med den andra hundägaren. MEN om man kommer som i dag, på en gångväg med en hög häck på ena sidan och ett staket på den andra, så gör man kanske bäst i att välja andra sidan häcken om man möter en tjej med en Alfieliknande hund samt en stor mastiff-aktig sak. Båda kopplade förvisso, men det var lite för trångt för att mötas.

Så: jag och Alfie går in på en annan gångstig genom häcken när jag plötsligt hör tjejen ropa efter en av hundarna som uppenbart har slitit sig. Jag vänder mig om och runt kröken kommer den största av dem i full fart. Alfie skäller till, den andra hunden skäller till, och de hugger mot varandra i luften. Och jag blir så jävla förbannad. Sliter in Alfie bakom mina ben och avgrundsvrålar till den en andra hunden: "NEJ, GÅ BORT!" varpå den blir helt chockad och stannar upp. Jag försöker göra mig så stor jag kan (den vägde säkert 50 kilo) och tar ett bestämt steg fram emot den. Då ropar tjejen igen och hunden vänder.
"HÅLL FÖR I HELVETE I KOPPLET PÅ DIN JÄVLA HUND I FORTSÄTTNINGEN" brölar jag mot häcken men får inget svar.

Jag vill inte ens tänka på vad som hade kunnat hända om hunden istället hade valt att attackera mig, eller fortsatt gå på Alfie. Ni som inte kan hålla i era hundar, alternativt har dem lösa mitt i stan, ni kan dra åt helvete. Allihop.

KOLLAR PÅ VÄRLDENS BÄSTA FILM!!!

Zappade lite framför tv:n och vad dyker upp om inte Edward Scissorhands? Åh, färgerna! Kläderna! Frisyrerna! Storyn!
Majsan hjärta Tim Burton.

Ja tack. Det blir bra. Vi tar det.

Nom nom nom. Sol, pool och... äh, dom två räcker. "Retro" tyckte Cinderalley om resmålet och jag håller med. Ska sitta med sån där folie under hakan och ta med egen kaviar. Fritidsresor vet mer om ni är nyfikna.

"vad är visum?"

Eftersom resan blev lite spontanbokad och inte ska betalas (=bekräftas) förrän inom en vecka så googlade jag lite för att se om hotellet var något att ha. Note to self: oavsett vad du söker på, klicka aldrig aldrig ALDRIG på Familjeliv-länkarna.

Edit: Jag hittade även frågan "Räknas blöjorna med i vikten på packningen?".
Alltså, kan inte folk bara lägga av? 

Woopsie!

Om vi precis råkade boka en resa till Lanzarote i månadsskiftet november/december? Mycket möjligt.

TYST! Jag ser på tv.

Okej, jag har bytt position i lägenheten och ligger nu i soffan istället för på sängen. Soffa betyder tv, tv betyder reklam och reklam betyder att man kan tycka till om massor av saker. Varsågoda:

• Det är ett satans gnäll på deltagarna i "101 sätt att åka ut en gameshow". Själv hade jag kunnat döda för att få vara med – och skulle svara fel på allt bara för att få slängas runt lite grann.
• Folk som ger sina barn Kellogg's Tresor, alltså havrefras fyllda med mjölkchoklad, måste ju vara helt dumma i huvudet.
• VA? Är Carola Häggkvist kortare än Leif Pagrotsky? Kan man ens VARA kortade än Mr P?
• Sensodyne-reklamen... Alltså... Hur tänkte dom där? 
• Uma Thurman/Schweppes. Herregud, varför måste hon ens fråga honom sådär porrigt? Och varför tror han att hon vill ligga med honom? Uuuuhhh.

Lilla snigel, akta dig...

Vaknade av ett helvetiskt åskoväder i morse, det smattrade mot rutorna och dånade över himlen så jag trodde att det var någon som skämtade aprillo med oss. Men så drog det undan, vi somnade om - och när vi vaknade igen så var det dimmregn och snigelfest på gatan.
Fortfarande tråkväder, passar perfekt för mig som tänkte slå världsrekord i slappning efter att ha jobbat i 14 av de senaste 15 dagarna.

Dagens kamphund – RÖRLIGA BILDER!

Alltså, så här gör han nästan jämt när han har kissat. Om det är någon som behöver få sin gräsmatta fräst så är det bara att höra av sig.

Felåt.

Egentligen är ju det här med psykisk sjukdom väldigt sorgligt och hemskt. Men ibland kan man inte låta bli att skrattspruta ut morgonkaffet över datorn när man läser nyheterna.

En gång för länge sedan...

Det här var den 19:e juli. Linus Sandell tog bilden när jag bjöd på tårta på jobbet för att fira att jag dagen efter skulle vakna till den första av 23 underbara semesterdagar. Som man ser på mitt ansiktsuttryck så hade jag vid det här tillfället inte en aning om att det skulle regna 21 av dem.

Det känns som hundra år sedan. Hur man än vrider på det så är det höst nu. 

Eller, okej, jag kan sträcka mig till att säga sensommar, men oavsett vilket: sommaren är slut. Jag känner mig lurad och bitter och inte alls mätt på saltstänk och glass vid havet, cocosmojitos på Cuba Café och ölfester i parker. För jag har inte fått något av det där alls nästan. Och det suger ju. Snart är det september och jag sitter här och är bitter. Kul. *plockar fram rep och pall*

Hehehe. He.

Läs min kollega Gustav Sandströms krönika om hur kul vi hade på karuselltestet vi gjorde i måndags. Mycket roligt.

Sminkenkät – jag???

Katta inmanade Karin som utmanade... mig? Sminkamatörernas sminkamatör.
Ja jo, herrens vägar äro outgrundliga. Men jag är inte den som är den.

Sminklook i höst?
Sminkvadåförnåt? Look? Alltså hur man ser ut? Betyder det här att man ska sminka sig olika under olika årstider? Okej, då säger jag läppstift, eftersom jag faktiskt har ett gäng som jag inte använder så ofta pga utklädningskänslan. Läppstift och välnoppade ögonbryn.

Tips inför hösten?
Skulle JAG tipsa någon om smink? Ja jösses. Då säger jag att man ska våga vägra kofta och satsa på färg. Pallar inte med att folk blir små olivfärgade kokonger i stickat i takt med att löven gulnar. Så sjukt deprimerande, man kan lika gärna lägga sig i närmsta dike och dö i så fall. Färglada kläder + glatt lack + piffiga läppar = win!

Nåt särskilt du sugen på ur höstkollektionerna?
Hostkollekvadåförnåt? Har dom det på smink också? Då svarar jag samma som på förra frågan, jag väljer dom som vågar färg när alla andra lackar naglarna i tonerna av förmultnande löv.

Kommer du däremot absolut inte köpa? 
Allt i färgerna "oliv", "höstlöv" och "bark".

Jahapp, vad säger du Karin? Gjorde jag bra ifrån mig? Hör av dig om du behöver en gästskribent på bjutiful.me!

Gjorde mitt livs bästa köp idag!!!

Jag har köpt en filt. Och inte vilken fånig liten trasa som helst, utan den perfekta filten. P E R F E K T A.

Vår gamla filt – eller ja, alla våra andra filtar – är liksom i... filtstorlek. För små. För korta. Ni vet när man ligger på soffan och det enda som täcker ens kalla fötter är några små fransar, alternativt att man fryser axlarna ur led? Precis tvärt emot är den här filten. Den är i en helt perfekt storlek, svart med stjärnor på ena sida, fluffig på den andra. Och av ett material mjukare än nyfönade chinchillor.

Nu kanske någon av er bara "Eh, Majsan, jag har också en jättemysig filt hemma", men nej. Det har ni inte. Eller visst, ni kanske har en "jättemysig" filt, men äger ni verkligen The Mother Of All Blankets? Nej, jag tänkte väl det. Det gör jag.

Dagens hybris

Dagens festivalkrönika. Föredrar dock rubriken på webben, "Om alla bara var lika exemplariska som jag".

Dagens kamphund

Har ni sett vem som är här!?!

Önskrerubrik: "5 saker man inte får missa om man gör en roadtrip på Highway 1"

Att köra Highway 1 är en dröm jag haft typ hela mitt liv och när jag och Tobbe skulle planera för en skojsig resa i vintras så tyckte båda att roadtrip genom Kalifornien vore typ det bästa ever. Sagt och gjort, i våras flög vi till San Francisco, bilade Highway 1 till LA, drog till Vegas och sen flög vi hem från San Diego. Och vi hade så sjukt kul, det var verkligen min bästa resa någonsin! Och Tobbes också.

>

Men åter till rubriken och de fem tipsen. Nu var det ju så att vi brände ganska exakt hela sträckan på en dag eftersom vi ville lägga mer tid i LA och Vegas, så jag har inte fem tips, bara ett: stanna ofta.
Man tänker att KÖRA Highway 1 är grejen, men att stanna och glo är nästan hela upplevelsen. Det finns så många megafina stränder, småstäder och rastplatser efter vägen att det är löjligt. Absolut inte så att vi ångrade oss, vi hade gott om tid att käka lunch på vägen och stanna och äta glass i Big Sur, men det är ju inte någon liten slinga direkt, det tar ju sina timmar köra ner till LA.
Eller jo, ett tips till, hyr en cabbe. Vi skulle ha bilen i drygt tio dagar så det kostade mer än det smakade, men ska man bara åka den sträckan kan man kosta på sig en fin bil, ha sjalett i håret osv. Som på film.

Jag älskar Kalifornien, längtar efter att Helena och Mathias ska köpa ett stort hus med gäststuga som jag och Tobbe kan bo i. Bonusbloggning: alla inlägg om drömresan och förra årets Kaliforniaresa (scrolla ner lite på den sistnämnda för att komma rätt).

Fler av era önskerubriker (hojta till när som helst om ni vill läsa om något särskilt):
"Blogga är grejen eftersom..."
"Det här är mina tatueringar..."
"Så här har jag sett ut i håret genom åren..."
"Jag ska åka till uddevalla på 40års fest!"
"Därför är Alfie bättre än vanliga hundar"
"Min coolaste kompis Mithras som inte bara jonglerar med motorsågar utan även är singel..."
"5 saker man inte får missa om man gör en roadtrip på Highway 1"

Festival festival festival festival

Saker jag har gjort i dag: Hängt med Linnéa och lille Leon och ätit langos, mött upp Kalle och Jörgen och luktat på en vildsvinskebab och köpt saker med sjöhästar på.

Jag har även jobbat, vill ni se vad vi gjort hittills på festivalen så kan ni kolla här, samt glo på allt i "läs också"-rutan till höger.

...

Kan.
Inte.
Blogga.

Måste.
Spela.
Wordfeud.

En dag på kontoret

Gjorde karuselltest med Joakim och Gustav idag. Två av tre åkte den här, den tredje avstod med motiveringen "det är dödens långa arm som kommit för att ta mig". 

Den andre blundade konstant, förutom när jag sa att vi var längst ner fast vi stannat på toppen. Hohoho, bästa skämtet.
Pffft, det är ett hårt jobb att vara tuffast jämt.

Aldrig får man vara nöjd

Gaaaah! Nu har rabarbern kokat klart och den är typ alldeles... lös. Förbannades skit. Försökte ringa morsan för att se om hon kunde svara på frågorna "blir den tjockare när den svalnat?" samt "räcker det att man kokar burkarna innan man häller över chutneyn eller ska man göra något mer?" men HON SVARADE INTE!

Sitter alltså här med en gryta som luktar smakens men inom några dagar kanske förvandlas till fyra burkar  rinnande mögel? Buuhuu, jag som bara ville vara lite Underbaraclarig. Hjälp?

Det är hardcorespelning på Rex...

...och här står jag i köket och gör rabarberchutney, iförd Tobbes säckiga flanellmysbrallor. Kommer väldigt snart vara singel igen om jag inte skärper till mig.

Festivalsolen är här!

Gud bara "Nu jobbar hon dagtid, fram med solen".
Men jag klagar inte, fick göra jobb på klädbytesevent på Stortorget med Emil Jensen spelandes i bakgrunden. Göttans.

Jag är en härmapa...

... men hittade det här klippet hos Popmorsa och var tvungen att dela med mig. De spelar på festivalen på fredag, pepp pepp!

Dagens Malmöfestival:

Har trängts med en ziljard sockervaddskladdiga ungar med tillhörande heliumballonger, samt ätit sushi på skånska med sill och... någon annan fisk. Röding? Aja, tur att man inte är matrecensent.
Efter någon timme på jobbet gick jag hem för att sova middag (jak er pangschonär) och nu ska jag ner till redaktionen igen. Håhå jaja, ingen rast och ingen ro. Aj lav it.

Dagens lästips inför festivalen

Vet du inte vad du ska göra de närmsta åtta dagarna? Det vet jag.

Godnattvisa – golliga gobbar sjunger Amy

Klicka då. Det är töntigt att INTE klicka, okej?

Jag – en åttaåring i en 31-årings kropp

Det här med att jobba dagtid kräver lite övning tror jag. Som proceduren med att man ska äta EFTER jobbet istället för före. Jaha, när hjärnan är som mest tom så ska man plötsligt behöva tänka? Jösses. Jag stod helt apatisk inne på Ica efter jobbet när blicken föll på flingorna och nu har jag ätit kalaspuffar till middag.

Och dessutom har man helt tappat greppet de senaste 25 åren, så man har ju igen aning om vilka mått man ska använda sig av, så först får man hälla i extra mjölk, sen mer puffar, sen mer mjölk osv.
Usch. Har hjärtklappning nu.

Hemhjälp sökes

Men palla diska klockan nio på kvällen. Fast å andra sidan, palla vakna i morgon med köket fullt av disk. Åååå alla dess stora svåra problem som man har i livet. Det första jag ska köpa när jag fått sålt fallskärmen är en diskmaskin.

Nej nu fick jag ont i magen. Byta ut frän adrenalinsport mot diskmaskin, kul.

Om de bara visste vad de gett sig in på

Jag är ju en person som... vet vad jag vill, kanske man kan säga. Så också i dag när vi detaljplanerade för hur vi ska lägga upp helgen på Malmöfestivalen. Det är ju alltid spännande att jobba med folk man inte jobbat med förr, speciellt spännande för dom som ska jobba med mig. 

Gustav: Du kommer bli chef en vacker dag, det vet du va?
Jag: Haha, va? Nej, det tror jag inte, det tycker du bara nu för att vi endast har jobbat ihop i fyra timmar.
Gustav: Ja, fast jag sa ju inte att du kommer bli en bra chef.

Stackars Gustav. Det är alltså samma kille som jag stegade fram till i våras och bara "HUR I HELVETE KAN DET LÅTA SÅ MYCKET NÄR DU TRYCKER PÅ TANGENTERNA?". Lite på skoj tyckte jag, men nu är det ett stående skämt på redaktionen att han jobbar med lovikavantar på sig när jag är i närheten.

Dagjobbet är igång!

Kan ni fatta att jag gick upp klockan åtta imorse? Noll åtta noll noll, rena svinottan! Jag har sagt det förut och jag säger det igen, att jobba natt gör ju att man har dygnsrytm som en World of Warcraft- beroende sjuttonåring!

Alltså, jag visste ju att dagen skulle komma, men ändå. Aj som fan i hjärtat.

Jag håller kanske på att få sålt min fallskärmsutrustning. Och det är ju bra. Men aj. Det gör ont när åtta års kärlek ska packas ihop och skickas till en ny ägare. Faktiskt jätteont.

Övriga tankar kring detta: KA-TCHING!
Och vet ni hur allt gick till? Jo, jag mailade ut på Svenska skydivelistan att jag ville sälja min utrustning, tre (!) minuter senare skriver en tjej att hon vill ha den och fem (!) minuter senare svarar min kollega på min fejjanförfrågan om att frakta en rigg Malmö-Sthlm. Från annons till affär på under tio minuter: SOCIALA MEDIER I SIN VACKRASTE FORM!

Vougvaddåförnåt?

Kollar igenom programmet för Malmöfestivalen för att se vad jag kan tänkas vilja skriva om och hittade följande under rubriken kultur: Ungdomstältet, Raoul Wallenbergs park, mån kl 20. Cookies blandar allt från waacking, vouging och det senaste inom New School/LA style. Se dem släppa loss hos Malmö straight up!

Ooookej kids. Kan någon vara snäll och tala om för tant vad det betyder? *googlar waacking*

*byter kanal*

Herregud, orkar inte kolla på nyheterna, det här med att alla politiker svarar precis som i Parlamentet – alltså inte säga ja, inte säga nej, inte tveka – så TRÖTTSAMT! De svarar ju aldrig på frågan utan bara flyter ut i massa yadayada.
Tänk om man skulle göra så själv, chefen bara "Men jösses Mirijam, varför jobbar du så sjukt långsamt i dag?" och man bara "Jag skulle inte se det som att jag jobbar långsammare än vanligt, enligt prognoserna för normal jobbrytm ligger jag helt i linje med resten av Europa och vågar till och med påstå att en förbättring är i sikte redan för det fjärde kvartalet i år."

Fick en blomma av en kille idag

Lotta och lille W var här i dag och hängde. Mycket fint. Fick en blomma av ongen när jag följde dom hem. Göllefjun.

Tekniken – me loves you!

Bloggen, fejjan och nu WORDFEUD. Jag kommer aldrig behöva lämna lägenheten.
Mvh, BalfieBanan

Får man skratta åt Londonupploppen än?

Svar ja. (<--- Klicka på länken! Gör det gör det gör det, ni kommer skratta ihjäl er!)

Sista nattpasset på ett tag comin' up!

Och nej, jag ska inte ha semester igen, men jag ska faktiskt få SKRIVA för min tidning för en gångs skull. Halleluja. Jag ska göra Malmöfestivalen tillsammans med Joakim Gerhardsson och Gustav Sandström och i dag har vi haft möte och planerat hur vi ska lägga upp det. Dör av kul!
För jag vill ju skriva. Jag blev inte journalist för att jobba med layout utan för att få träffa folk, ställa knäppa frågor och skriva saker som gör mina läsare glada/arga/upprörda/whatever.
Fast å andra sidan är ju ett fast jobb med roliga kollegor, bra lön och världens bästa arbetstider inte heller fy skam, så det är ju lite som pest eller kolera – fast tvärtom. Fest eller kalas, typ.

I alla fall, från och med onsdag och tio dagar framåt är det jag som ställer om dygnet och kliver upp på morgonen (hjälp!) och går till jobbet  som en vanlig människa. Roligt värre!

Smörar för kollegorna

Min rabarberkurir överlämnade glad i hågen en fullproppad systemetkasse till mig i går. Fick förtröstan om att det kanske ändå är sommar fortfarande. Bakar nu den sedvanliga pajen (det ingår i dealen – att alla kollegorna får något också) men har sedan 2.5 kilo (!) kvar.

Känner att den här veckan kommer ägnas åt att gå igenom alla era tips jag fick sist, Underbaraclara får passa sig, för nu lägger jag rabarber (HAHA) på tronen som husmor. Tänker att jag ska skriva fina etiketter och sätta såna där gulliga tygbitar på burkarna också men HAHA på den, har tillräckligt stor självkännedom för att inte ens tro på det själv.

Önskerubrik: "Min coolaste kompis Mithras som kan jonglera med brinnande motorsågar – och är singel"

När jag växte upp var Mithras mest min kompis Anjas jobbiga lillebror. En sån som lekte med min lillebror och höll på med sattyg och störade sig. Och när han blev lite äldre så att de där årens åldersskillnad inte gjorde så mycket och man kunde hänga, så var han lite likadan. Lite... för mycket. 

En sån som man fick säga till att lugna sig, skärpa sig, sätta sig ner.

Mithras hade helt enkelt lite för många myror i brallan – och när unga killar med myror i brallan inte får utlopp för all sin energi kan det ibland hända att de där myrorna leder in en på lite fel vägar. Jag minns att jag träffade Mithras på badhuset hemma i Näsåker en vinter för ett gäng år sedan. Vi hängde på kanten på den djupa delen av poolen och snackade om livet.
Jag är ren nu, sa han. Bra, sa jag.

Foto: ANJA KJELLIN

Mithras älskar att synas. Hur ska man annars förklara att han går runt och handlar med sin dotter och ser ut på det här viset? Eller att han varit med i både Halv åtta hos mig, Minuten och pratat ut i Expressen om när han rymde från finkan för sju år sedan.

Myrorna kliar nog fortfarande, men nu får han utlopp för sin energi på mindre riskfyllda sätt. Ja, om man med mindre riskfyllda sätt menar att vara med i Burnt out punks och till exempel jonglera med brinnande motorsågar. Men sånt där är ju relativt.

Mithras är tuff. En av de coolaste jag känner. Och inte på ett göra-farliga-saker-och-riskera-livet-för-publiken-sätt, utan på ett självklart och imponerande självsäkert sätt. En sån där kille som kan snacka sig ur allt och alla gillar.
Trots att vi bara ses någon gång per år så vet jag att jag kan ringa till honom när som helst om jag skulle behöva snacka med en tvåmeters dreadskille med "PIMPKING" intatuerat med decimeterhöga bokstäver på ryggen. För det behöver man ju ibland.

Man vill inte längre be Mithras att lugna sig, skärpa sig och sätta sig ner. Man vill stå där framför scenen och skrika och heja och ropa att han är en av de fränaste människorna på jorden. För det är han. Fin-Mithras.

(Önskerubrik från Linda som blev impad när jag bloggade om Mithras på Urkult).

3 år, 4 månader och 4 dagar senare

VARDE LJUS!!! Planen är att klä om lamporna i något festligt tyg, så om ni återkommer om ytterligare kanske två, tre år så har jag nog blivit klar med det också.

Plötsligt händer det!

Jag är segast i världen med vissa saker. Som köket till exempel, det tog ganska exakt tre år att få tummen ur och hitta en snubbe som kunde måla om stommarna och luckorna. Och jag tänkte "åh vad det ser risigt ut, åh vad fint det hade blivit om man fixade det", varje dag i tre år utan att verkligen fixa det. Men så i april så blev det äntligen gjort(och ni minns ju vilken skillnad det blev!).

 

Och i förra veckan, det vill säga FYRA MÅNADER SENARE, lyckades vi äntligen göra slag i saken och montera dit nya knoppar. Och vi var helt exalterade och bara "wow vilken grej att slippa böja sig ner och bryta av naglarna varje gång man ska öppna ett skåp!" Helt normalt.
Nu ska det bara läggas rutigt golv, bytas blandare, sättas nya spottar under överskåpen och fixas lite nya el. Och just det, jag har fortfarande tre stolar att måla och klä om, det hände visst inget mer efter att jag fixade bordet i september förra året. Herregud, vad är det för fel på mig?

I alla fall, det jag e g e n t l i g e n skulle komma fram till var att I DAG SKA VI SÄTTA UPP SÄNGLAMPOR! Man kommer alltså kunna ligga i sängen och läsa! På rygg! Utan att bli bländad av taklampan! Återkommer med den rafflande fortsättningen.

HÄR SKA MÖRDAS!

Vaknade vid lunch efter nattpasset och började efter morgonkaffet genast plocka fram öl, whiskey och rödvin. Helt normalt beteende så här i bananflugetider. Tack för alla tips, vad skulle jag göra utan er?

MEN DÖ DÅ FÖRIHELVETE!!!

Bananflugorna alltså, vad gör man åt dom? Provade den här vinäger/sirap/diskmedels-gojan i en kopp på diskbänken och den funkande väl – förutom att dom jävlarna inte drunknade utan bara satt där på kanten och flinade och pekade finger åt mig.

Ni som kan allt: HUR TAR MAN DÖD PÅ DOM?

Höjden av att känna sig lurad!

Om jag dejtade en kille och han ba "Hallå snäckan jag hämtar dig klockan sju i min Chevrolet", då hade jag nog allt blivit lite... besviken om han dök upp i den här konservburken. Eller det kanske bara är jag?

Så här har jag sett ut i håret genom åren

Först ut i inläggen med önskerubrik blir Katta Kvack eftersom hon önskade först. Så kan det gå. Hon önskade tre inlägg, vi börjar med det sista, "Så har jag sett ut i håret genom åren". Har tyvärr inte varit så bra på att spara bilder, men hittade ett litet gäng på fejjan och längst in i datan i alla fall.
Och att döma av dessa kan vi ju konstatera följande:
1) Jag passar bättre i blont
2) Jag passar bättre i långt
samt
3) Jag har ägnat 20 år av mitt liv åt att ha håret på utväxt.

Okej en sista...

...summering då, för i dag är sista semesterdagen innan jag äntrar redaktionen klockan 19. Så, någon som vågar sig på en gissning om det kanske regnade när jag och Alfie tittade ut genom fönstret i morse? Rätt svar: ja.
Summeringen lyder alltså: 23 dagars semester – 21 dagar med regn. (Och under en av de två fina dagarna satt jag i en bil i 16 timmar på väg upp till Norrland).

Ja, men det var ju trevligt. Sa jag att det är 12 grader ute nu? TOLV. Etta tvåa. Det är ju för fan skånsk vinter. Och nu fick jag ett sms från en kompis som undrade om jag ville följa med och plocka svamp.
Man bara ??? SVAMP ???. Det plockar man ju på HÖSTEN! Jaja, det är väl lika bra att kapitulera och inse att sommaren är över för i år.
Om ni ursäktar nu så ska jag gå och hugga en gran och koka lite knäck.

Dagens kamphund

Soffhänger efter att jag tvingade ut stackarn i ösregnet i säkert... två minuter. Han kommer aldrig förlåta mig för att jag försökte få honom att kissa fler än en gång trots att det regnade. Jetejobbigt att ha en hund gjord av socker.

En solglimt i det förbannade regnandet!

Kolla vem som är här! Husse drog iväg på en weekendtrip så vi fick lite extra kamphundstid mitt i hussemånaden. Yey!

Stackers lelle klodjuret

Det här med tillagning av kräftor, är det något vi skulle kunna prata om? Hur kan alla tycka att det är okej, det borde väl ändå ses som djurplågeri av allra högsta grad?
Herregud, slänga ner levande varelser i en kastrull med hundragradigt vatten och sen under glada former ta på sig en skojig hatt och äta dom.
Konstigt det där. Skaldjur är okej att koka levande, men när man gör det med hundvalpar så blir det genast ett jävla liv.

Styr upp vardagen

Hej på er!
Läst någon festlig blogg (min) om regn på sistone? Misstänkte det. Men hörrni, om vi gör så här och kör ett gammalt välbeprövat bloggknep: ni skriver rubriken – jag skriver inlägget. Så kanske jag kan fokusera på annat än att min semester är slut i morgon och att jag badat i havet noll (0) gånger.
Vi säger så, shoot!

Dagens väder enligt TV4

Ni ser siffran 13 där nere? Precis ovanför den sitter jag och gråter i mitt morgonkaffe. Regndagar so far: 20 av 22.

Tar tillbaka allt.

Okej, det är inte synd om mig längre, för på tv nyss så såg jag en serie från en neonatalavdelning där en kvinna fick ta farväl av sin man och sin son ifall hon inte skulle klara av den allvarliga operationen hon behövde göra efter sitt kejsarsnitt.
Jag bara *BÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖL*

Lite regn hit och dit, vad är väl det jämfört med ångesten över att sövas och veta att risken är överhängande för att man inte vaknar igen?

Känner paniken komma krypande

På fredag börjar jag jobba igen och ju mer jag tänker på de här senaste veckornas semester, desto mer förbannad blir jag. Det har regnat... ja jag vet inte vad vi är uppe i nu, men alla dagar utom två sedan 20 juli. Eller jo, jag kan visst räkna, det är 21 dagar, så 19 dagar med regn. Hur kan det ens vara MÖJLIGT att det regnar så mycket?
Jag känner mig lurad på den här sommaren, det är ju för fan fukking HÖST ute nu. Och jag VILL inte ha höst, jag är inte färdig med sommaren, jag hade knappt börjat njuta ju! Var det här allt? Är det det här jag har längtat efter sedan oktober? Bara tanken på att det är slut nu ger mig panik. Riktigtjävlakukhelvetesförbannad blir jag!

Och samtidigt vet jag ju att det är helt efterblivet att jag sitter och är förbannad över att det regnar medan halva Afrika torkar bort, men ändå. Det suger ju.
Helvete vad det suger.

DU kan va havreknas!

Jag är alltså hemma nu. Och sjukt trött efter miljarders många mil bakom ratten. Men det var det värt, Norrland var fint som vanligt (trots att det regnade varje dag) och Urkult var... Urkult. Har varit där varje år sedan det startade, och nu 17 år senare är jag ganska mätt faktiskt.

Nu ska jag tillbringa resten av kvällen med att läsa ikapp mig på bloggar, 3G-nätet är inte vad det borde vara när en by med 500 invånare utökas till 5 000 en vecka.

Ps: tjejen som skrivit inlägget kan inte förklara vad bilden har med saken att göra. Mer än att jag kanske borde flytta ännu längre söderut så att jag kan äta knas till frukost varje morgon.

Home sweet home

Har landat i soffan efter 15 timmar i bilen. Har fått mat och pussar och duschat. Lovely.
Nu ska jag däcka, är så trött att jag inte ens orkar bry mig om att klaga på vädret. Visar en bild istället.

Pit stop i Gränna

Har köpt kaffe, polkanassar och träffat en peppad bloggläsare. Nu kör vi söderut.

Dagens väder

Om det är sol idag? Javisst! Vi ska ju sitta i bilen i 16 timmar.

Dagens tiotusenkronorsfråga:

Har det regnat idag? Svar: självklart. Imorgon går peppmobilen söderut i 120 härliga mil. Gissa om det ska vara solsken i Malmö i veckan?

Svar: Självklart inte. Eller jo, kanske lite mellan skurarna på fredag. Men då är å andra sidan min semester slut.
Alltså, VAD gjorde jag i mitt förra liv egentligen som gör att jag förtjänat detta blöta lidande?

Lägesrapport från föräldrarnas kökssoffa

Konstaterande så här när festivalen är slut: Det var enklare förr och det märks att man inte är 20 längre. Ber att få återkomma imorgon.
Nu: dricka mammas hemgjordas blåbärssaft.

Kolla in Kalle Kanin!

Nätet är helt överbelastat under Urkult så det går med nöd och näppe (näppe? Vad är det för ord egentligen?) att mobilblogga. Tradigt. Men iallafall, här är dagens shoppingfynd, en gungande träkanin från Liyu&Bubs.

Annars då? Jag äter mat, lyssnar på musik, dricker öl och aktar mig för regnet. Och hänger med familjen. Så då vet ni. Hejrå.

GODMORGON ÄR DU VAKEN ÄN???

Vaknade av att den här nosen stod fem centimeter från min imorse. Knashund.

Norrländsk magi

Igår regnade det bara på förmiddagen, sen var det uppehåll hela dagen, tills Looptroop gick på scen. Och nu regnar det igen. Således är vi uppe i 15 dagar med regn av 17 möjliga på min semester. Varav vi körde bil i 16 timmar den ena fina dagen. Gött.