tisdag 22 maj 2012

♥ ♥ ♥

Kossan saknar inte tjuren förrän båset är tomt, eller vad man nu säger. Jag längtar i alla fall löjligt mycket efter min kille. Och hunden. Åååh, killen och hunden, mina bästa och finaste!

Det får man ju säga – att fördelen med att vara ihop med världens bästa människa är att det inte känns ett dugg jobbigt att åka hem från semestern. Tvärtom. Längty längty!

2 kommentarer:

  1. Oj vad jag förstår vad du menar... Skulle helst ta hunden med överallt på semestern men det kan man ju inte.

    Men visst är vi lyckliga när vi har såna att sakna? :o)

    SvaraRadera
  2. Ååh fint :) Märkte samma sak när jag längtade ihjäl mig efter Elias när jag var i Spanien! Vi hade inte flyttat ihop då än men när jag kom hem hade han åkt i förväg hem till mig bara för att DISKA OCH PLOCKA I ORDNING så att jag skulle komma hem till en fin lya :) ÅH!

    SvaraRadera