torsdag 30 januari 2014

Tack för allt, Facebook!

Facebook har tioårsjubileum och via den här uträknaren kan man se hur mycket tid man slösat bort på sajten. Härom kvällen blev jag taggad av en kompis på Facebook, han var uppe i drygt 28 dygn – och undrade vilka av hans vänner som kunde slå detta. Först blev jag lite förnärmad över att han taggat mig, kände typ att "Nähä du, skulle JAG vara så mycket på Facebook, det var det fräckaste!?" osv, men så skrev Lina Thomsgård (!) att hon fick 83 dygn och då kom min vinnarskalle fram. Så jag klickade. 


Och som jag vann. Jag var mycket stolt över att ha fullständigt krossat självaste Lina Thomsgård och njöt över detta i några sekunder. Sen fick jag ångest. ETTHUNDRAFYRTIONIO DYGN? Det är ju nästan ett halvår? Hur har jag kunnat slösa bort så mycket tid på något så tramisgt som Facebook?

Men så ångrade jag mig. Jag gick med i juli 2007 – och herregud vad saker jag lärt mig sedan dess. Tack vare Facebook. Förutom det rent uppenbara att det har varit en miljon gånger enklare att hålla kontakten med gamla vänner som är spridda för vinden så har jag utvecklats otroligt mycket genom att ta del av allt som folk länkar till. Jag har läst intressanta reportage som jag aldrig skulle snubblat över på egen hand, jag har debatterat och diskuterat, lajkat och rasat. Jag har lärt mig otroligt mycket om mig själv och vad jag egentligen står för genom att få serverat denna mängd information på en samlad plats.

Jag har tvingats tänka om, tänka rätt och tänka nytt och har tränat upp min argumentationsteknik till en hyfsat beundransvärd nivå efter att ha försökt påverka i alla dessa meterlånga kommentarsfält fyllda av hat och inskränkthet. Jag har skrattat åt gulliga klipp på kattungar, gråtit när jag läst bloggar skrivna av människor som är döende i cancer, och blivit varm i hjärtat av att se vilket otroligt fint nätverk Facebook är när det kommer till att samlas för att hjälpa någon som har det svårt. Ett nedbrunnet hus, en utförsäkrad småbarnsfamilj, en gravid kvinna som flytt från krig – överallt folk samlas i grupper, organiserar och hjälps åt.

You wasted 149 days 7 hours and 14 minutes säger räknaren. Själv säger jag att jag inte har wastat något alls, däremot har jag blivit en smartare, mer allmänbildad och tusen gånger mer självsäker version av mig själv under dessa 149 dygn. Och jag kan ärligt säga att jag inte skulle varit den jag är utan Facebook.

4 kommentarer:

  1. Åh, vilket bra datum du gick med, på min 27-årsdag! :)

    Annars är jag helt enig, Facebook har förändrat mitt liv, helt ärligt. Hade det inte varit för FB hade jag inte chattat med den där killen jag inte kunde glömma efter första gången vi sågs och då hade jag inte blivit kär, lämnat mitt liv i Sverige och tagit pick och pack (och hund) till Norge :) Tack Fb!!

    SvaraRadera
  2. En bra sak som jag spontant kommer att tänka på är när min hund blev akut sjuk och jag inte förstod vad det var (och givetvis var det helg och dyyyyr jourtid). Jag ställde frågan bland alla hundkompisar på FB och fick massor av svar direkt. Som stämde - han visade sig ha epilepsi, stackars vovven. :-(

    Anna / Shoppingtipset
    http://shoppingtipset.blogspot.se

    SvaraRadera
  3. Jag blir så himla less på alla som gnäller över att facebook bara tar tid, att det bara är bilder på folks frukost och snoriga kids, facebook blir vad man gör det till! Jag känner som du, jag lär mig så sjukt mycket grejer, och det finns så mycket kärlek. Det finns fan ingen lag som säger att man måste vara vän med sina gamla kollegor eller klasskompisar man inte har något gemensamt med, det är ju bara att rensa! Herregud, man kan till och med dölja irriterande människor utan att de märker det.
    Facebook må vara sexistiskt och fånigt ibland, men shit vilka pärlor det finns bland användarna!

    SvaraRadera