söndag 10 augusti 2014

Om Urkult och Cultural appropriation

Jag stör mig ofta på kommentarsfält. Väldigt ofta. Det känns ibland som att det är en komplott, som att alla kommentarsfälts enda strävan är att få mig på riktigt dåligt humör. Ofta kan jag koppla bort det efter ett tag, borsta bort irritationen ur kroppen och acceptera att vissa människor inte är värda att slösa tid och energi på och gå vidare.

Men inte i dag. Eller, inte i går, rättare sagt, för då läste jag ett otroligt fult inlägg på Urkults Facebook-sida. Det är skrivet av en tjej som vill beskriva sina upplevelser från festivalen utifrån att vara rasifierad. Sist jag kollade var det uppe i 500 kommentarer (ja, jag läste alla) och tonen blev till slut så hätsk att tråden helt enkelt plockades bort. Nu är den upplagd som pdf på samma sida (dock utan att inlägget är med) men diskussionen fortsätter här, så vill man in och läsa så varsågod.

I alla fall: grundproblemet var att hon inte kände att Urkult var en festival för henne eftersom hon endast räknade till tio rasifierade besökare inklusive sig själv och sin syster, trots besöksrekord med runt 8000 personer på plats, dessutom hade de fått ta emot en del rasistiska glåpord. Det är ju självklart inte okej på något sätt (även om Urkult knappast kan anklagas för puckade grejer deras besökare säger) och Urkult svarade själva på kritiken om hur de tänkt med eldnatten, huruvida de ansträngde sig för att nå ut till en bredare grupp osv, så det tänker jag inte heller ta upp här (att det endast var tio rasifierade besökare är också bullshit, inte för att jag går runt och räknar folk efter hudfärg, men det var betydligt fler än så).

Men det som irriterade mig något fruktansvärt var hennes sett att se ner på festivaldeltagarna. Urkult är en hippiefestival, jag har varit med på 18 av de 21 (?) som varit och kan hålla med om att vissa av besökarna nog kan klassas som helghippies som klär ut sig lite grann när det är fest. Det är inget jag direkt har reflekterat över men den här tjejen "ville kräkas på alla whitepeople med haremsbyxor, batikkläder och dreads som gick runt och lajvade någons annan kultur". Att det såldes saker från Indien var inte okej, för det var äckligt att vita människor kidnappat den indiska kulturen och kommit hit och börja sälja den vidare till sina andra vita vänner. En vit tjej hade kontinenten Afrika tatuerat på skuldran vilket var så fruktansvärt att det skrevs ut med versaler. Dessutom skrev hon ordagrant om musiken att "De flyger in folk som ska komma och underhålla den vita medelklassen" och länkade till olika sajter med förklaringar av begreppet CA, Cultural Appropriation.

Så, jag blev självklart nyfiken och började läsa kommentarerna för att se om det fanns någon form av svar på frågan "vad är okej att låna från en annan kultur utan att det blir kränkande?" men så fort någon vågade fråga det så kom det ett gäng tjejer och bara HON LÄNKADE FÖR FAN TILL DET I TEXTEN, LÄS PÅ SJÄLV DIN IDIOT, VI KAN VÄL INTE UTBILDA HELA VÄRLDEN!

Vilket kändes... sådär. För det var ju inte så att de där länkarna sade något annat om CA än det man kunde räkna ut med röven, men jag ville gärna veta var hon som skrev inlägget hade tänkt sig att den gränsen skulle dras. Det är alltid spännande att diskutera vem som har "rätt" till en viss kultur och här gjordes tolkningen att de här människorna bara kunde gå hem och plocka av sina kläder, bindis och kamma sig så skulle de inte längre utsättas för alla kränkningar som personer som ser ut så på riktigt gör. Och det tyckte jag kändes märkligt eftersom det är inte direkt är så att Urkults besökare är välkammade kontorsmänniskor till vardags.

Och det är det som de flesta ifrågasätter när de skriver till henne, ingen har tyckt att rasismen hon utsatts för är okej (såklart), men väldigt många har blivit ledsna och känt sig orättvist påhoppade av hennes vidriga sätt att uttrycka sig om dem. Det är mycket "jag mår illa", jag vill kräkas" och "jag har aldrig varit med om något liknande, jag vill bara åka hem". Hade hennes text inte föregåtts av exempel på hur hur själv mått dåligt av olika påhopp så hade det inte funnits en människa som försvarat det sättet att uttrycka sig nedsättande om människor man inte känner.

Dessutom använder hon sig av härskarteknik på härskarteknik i sina kommentarer och alla som inte tycker som henne "kan dra eftersom de ändå inte tillför någonting till diskussionen". En diskussion som alltså inte leder någon vart eftersom ingen får ifrågasätta något eftersom de då är rasister och borde läsa på lite om maktstrukturer, sexism, rasism och CA. Typ. Så nu består den nya tråden av folk som ifrågasätter hennes sätt att dra 8 000 pers över en kam, samt folk som skriker KAN NI BARA HÅLLA KÄFTEN OCH SE HUR PRIVILEGIERADE NI ÄR OCH BACKA oavsett vad någon skriver.

Jag tycker också att det är märkligt hur man kan skriva ett inlägg riktat till Urkult på deras officiella sida och sedan bli förbannad när folk kommenterar, hade man inte velat ha andras åsikter så hade det varit superenkelt att maila styrelsen med sina åsikter. Summerat alltså: en jävligt tröttsam diskussion, och det hade varit gött att bara stänga ner datorn och skita i allt, men jag pallar inte att någon svartmålar Urkults besökare på det här sättet utan att få mothugg. Undrar också hur många av gaphalsarna som ens varit på Urkult själva, det hade varit väldigt intressant att få reda på.

Syster Sol? Får hon göra karriär på typiskt osvensk musik?
Urkult och dess besökare har fått ta otroligt mycket skit genom åren, hon skulle bara veta vilka fördomar som följt den festivalen genom åren. De jobbar aktivt med sin miljö- och jämställdheltspolicy och att Urkult skulle betala tillbaks den här tjejens biljettpengar på grund av att det för få rasifierade besökare och att vissa sagt rasistiska saker till henne är så skrattretande att jag inte vet var jag ska ta vägen. Självklart är det helt förjävligt att hon utsatts för kränkande kommentarer, men Urkult kan väl inte ta något ansvar för vilka som väljer att komma dit? Ska 50 procent av biljetterna vara avsatta för rasifierade och hur ska det kontrolleras? Det är ju absurt. Välkommen till Norrlands inland liksom, det råkar finnas flest vita här, det är inte jättekonstigt om de är i majoritet. Kan tillägga att jag umgicks med vänner från både Afrika, Asien och Sydamerika under festivalen och att deras upplevelser av Urkult inte var inte i närheten av hennes.

Hennes syn på artisterna – att de "flygs hit för att underhålla den vita medelklassen" – gjorde mig också ledsen, det är så otroligt respektlös när hon får det att låta som att de här extremt duktiga musikerna inte själva har något att säga till om i sin turnéplan. Faktum är att det finns mängder av artister som kommit fler än en gång och vissa har lagt sin enda Europa-spelning under sin världsturné i just pyttelilla Näsåker eftersom de hört så mycket gott om festivalen.

I alla fall, om ni har orkat läsa så här långt så kvarstår min grundfråga, och jag ställer den här istället för att bli caps lock-utskälld av den elitistiska antirasistmobben i kommentarsfältet på Facebook:

När är någonting CA och vem bestämmer det? 

Varför är det inte okej att ha haremsbyxor och dreads om man är vit? Varför kan inte en vit människa få tatuera in Afrika på sin skuldra (alltså, att ens utgå från att det inte bor några vita i Afrika?), är alla hippies skyldiga (eller hur man nu säger) till CA och när går något över från att vara en helt okej lånad del av någons kultur till att bli CA? Jag är väl insatt i begreppet tolkningsföreträde, men det är ju inte direkt så att en rasifierad tjej från Stockholm har tolkningsföreträde för all världens indier.

Ska sluta kolla i den där tråden nu, blir bara förbannad. Många anklagar TS för omvänd rasism, men så långt vill jag inte gå. Däremot kan jag säga att det är ett av de mest fördomsfulla och obehagliga inlägg jag läst på väldigt väldigt länge. Hoppas på en trevligare ton i det här kommentarsfältet.


14 kommentarer:

  1. Jag har haft exakt samma funderingar kring ca. Jag förstår tankarna kring ca och jag förstår tolkningsföreträde och intersektionalitet. Men får man inte ta del av andra kulturer?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exakt min fråga, har tyvärr inget svar.

      Radera
  2. Det borde väl vara i alla kulturers intresse att andra vill ta del av den? Vad jag vet är haremsbyxor (i love them) inte paxat av en kultur, inte heller olika frisyrer. Skulle ju kunna vara samma att säga att alla lockiga enbart ska ha lockigt hår och inte använda plattång etc. Och musik! Musiker i alla tider har väl hävdat att ett av musikens största uppgifter och gåvor är att bygga broar över kulturer och förena människor som annars kanske är väldigt olika. Så jag förstår verkligen inte ilskan hos denna person. Jag blir dock ledsen för att hon ser elakheter och hat i något så banalt som en musikfestival (eller iaf de delar av den som personen pekat ut) och besökarna på den.

    För övrigt deltar jag i en diskussion på FB i ett foruom för vegetarianer och veganer där några hävdar att en person kränkte en hel grupp genom att skriva "tjejer, finns det veg mensskydd?" då denna person exkluderade andra som har mens som inte vill kalla sig tjej. Detta benämns som kränkande och hån och det krävs att hela gruppen ändrar sina val av pronomen samt att frågor som rör de med kvibnliht könsorgan benämns fittbärare. Jag orkar inte. Arga, kränkta och inskränkta människor verkar frodas på nätet, men det är ju sen gammalt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja jävlar. Känner mig lite som Vit Kränkt Man då jag mer och mer känner att vissa liksom letar efter fel. Tycker även att fittbärare är ett helt värdelöst namn för att benämna en viss grupp människor.

      Radera
    2. Jag tänker också att detta med kränkthet och tolkningsföreträde har blivit lite en grej att gömma sig bakom när det gäller att bråka, tjafsa och vara otrevlig på nätet. "Jag känner mig kränkt och då måste faktiskt alla andra ändra sig för jag har tolkningsföreträde" är en vanlig kommentar i gruppen jag nämnde. Jag inser att det finns massa frågor som jag inte kan sätta mig in i fullt ut, t ex rasism, eftersom jag tillhör den privilegierade gruppen men ibland tas det för långt (som mitt exempel på pronomval).

      Att hävda att musikerna på Urkult är där för att roa vit medelklass och att det är äckligt osv. Well, det är ju inte direkt jycklare som är fängslade och uppträder efter hot om våld, det är ju personer som vill sprida sin musik, som får betalt för det, som gör ett val att komma dit och framförallt blir otroligt uppskattade för det.

      Jag tillhör nog till viss del den där hippegruppen som personen är så arg på. Jag har haremsbyxor i min vardag, utövar yoga och akupunktur (tack till de pionjärer som spred detta utanför sin egen kultur, det har hjälpt mig att må så mycket bättre i ett liv med kronisk sjukdom), jag är vegetarian och jag ääälskar hiphop. Hiphop tillhör ju inte min infödda kultur heller, jag undrar om personen skulle lacka ur varje gång looptroop eller liknande band spelar på Malmöfestivalen?

      Jag skulle nog säga att så länge kulturtjuveri görs på ett uppskattande sätt så är det väl ändå bra? Det är ju jävligt hörligt att leva i ett samhälle där alla kulturer får plats, är tillåtna att utövas och dessutom tas upp och uppskattas av andra utanför den egna kulturen. Det utbytet är toppen och ett mångkulturellt samhälle vill säkert den där arga personen också ha, hur skulle det gå till annars, hade hen tänkt sig.

      Radera
  3. Känner spontant att det bara börjar brinna i peruken av detta. Orkar inte med folk alltså.

    SvaraRadera
  4. Tack mirijam för ditt blogginlägg. Som näsåkers bo och uppvuxen med denna festival kändes det inge trevligt alls när hennes inlägg om hennes upplevelse och kränkningar mot både de som anordnar och driver denna festival lika de som besöker den. Iof är jag man och vit och kanske tar hennes kränkning extra hårt. Men jag har även varit med och arbetat på denna festival. Och det kändes inte alls bra att läsa hennes inlägg. Detta var mitt 20 de år på urkult. Mvh Anders.j

    SvaraRadera
  5. Det är naturligtvis inte en person som bestämmer vad som är ca. Uppfattningar om var gränsen går skiftar över tid och så tycker jag det ska vara. Att argumentera för att något bör betraktas som ca måste därmed alltid vara okej, och även om man kanske föreställer sig att sådan argumentation ska vara tydlig, väl underbyggd och logisk tror jag att man kan förvänta sig precis det motsatta. Upplevelser av rasism riskerar att sätta den utsatta personen i underläge, i en defensiv position och orsaka ilska och sorg på ett sätt som direkt motsäger att kunna förklara och visa pedagogiskt på hur rasismen fungerar. Jag kan minnas fel (läste tråden på urkult innan den blivit så lång) men skriver inte tjejen själv att det hennes upplevelser och upprörda känslor som finns i inlägget?
    Jag kan inte säga var gränsen går för ca. Jag anser att det finns tydliga fall av överträdelser där privilegierade personer anser sig ha rätten att leka med och ironisera över hudfärg, i form av tex blackface som är helt oacceptabelt i mina ögon. Det finns även fall där det finns problem i /hur/ kultur förs in i nya sammanhang, ett exempel är företeelsen ”afrikansk dans”, att jämföra med det svårtänkbara ”europeisk dans” för att tydliggöra hur många olika kulturella företeelser och traditioner sätts ihop under ett paraply så stort att inget finns kvar av det traditionella – respektlöst anser jag. Inget som ska förbjudas eller censureras, men gärna diskuteras kritiskt.
    Det som tas upp som ca under urkult är väl öppet för diskussion huruvida det är ca eller inte. I den bästa av världar ska vi förstås kunna låna fritt från andra kulturer, som någon skrev i kommentarerna, men som vi nog alla vet lever vi tyvärr inte i en sådan. Därför tycker jag att röster som hävdar ca måste få vara arga och upprörda, det ska inte diskvalificera dem från att bli lyssnade på. Om vi verkligen vill agera antirasistiskt behöver vi lyssna empatiskt även på sådant som provocerar oss i sina formuleringar. Så vill iaf jag agera.
    /Catrine

    SvaraRadera
    Svar
    1. På ett sätt håller jag med dig, visst kan man få vara gapig och oresonlig och ändå vara värd att lyssnas på, men jag tycker att den här tjejen gick alldeles för långt i sitt sätt att skriva om festivalen. Exemplet med "afrikansk dans" förstår jag absolut, men det var ju inga sådana exempel på CA som hon skrev om, utan hon skrev att folk som hade batikkläder och dreads var äckliga eftersom de kidnappat någon annans kultur med sin klädstil.

      Jag vet inte om du själv har varit på Urkult någon gång, men att se på den festivalen som att "de flyger in utländska musiker för att underhålla den vita svenska medelklassen" är ju helt sjukt.

      Samt: En persons upplevelse av något är alltid sann. Det man känner känner man liksom. Men att en person är rasifierad ger tyvärr inget frikort till att bestämma vad som är CA och inte. Och det ger verkligen inget frikort till att hålla på och gapa om att tusentals människor är äckliga rasister enbart på grund av deras klädstil.

      Radera
    2. En sak till, vill man ha respekt så kan man börja med att själv visa det. Faktiskt.

      Radera
  6. "I den bästa av världar ska vi förstås kunna låna fritt från andra kulturer, som någon skrev i kommentarerna, men som vi nog alla vet lever vi tyvärr inte i en sådan."

    Det här förstår jag mig inte på. Det är ju genom att låna från andra kulturer, inspireras och hylla som vi utvecklas som samhälle. Det tycker jag om något skapar en bättre värld. Att inte tillåtas göra det innebär ju att vi skulle kapsla in kultur för kultur, inom det landets gränser. Där föder du ju bara nationalism och uteslutande. Dela på! Bär haremsbyxor, ät hommus, tatuera in hela jäkla världskartan över kroppen, så länge du gör det med kärlek och respekt, hur kan det vara rasistiskt?! Jag fattar ingenting.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller verkligen med, även om jag förstår att det ibland kan bli problematiskt när en minoritetskultur "kidnappas" och kommersialiseras. Men jag tycker absolut inte att Urkults besökare förtjänar att beskrivas i de ordalag som TS använde, är det någon subkultur som står för kärlek och respekt så är det väl hippiekulturen?

      Radera
  7. Kulturutövare - världsmedborgare. En tanke från nån annan stans som dök ner här igen. Att man som musiker och kulturarbetare är viktig för alla. Och då inte behövde pass utan var fri att röra sig för att sprida kontakt med det större andliga meningarna som inte har gränser utan binder oss samman. Ett folk. Att den kulturella meningen inte behöver nationstillhörighet. Jag ser hela tankegången som fruktansvärt sjuk, kulturell fattigdom finns överallt. Kulturen är rik. Att odla ger frukt att dela, rikedom utan gränser. Därför är jag en kulturbärare och en världsmedborgare. Ingen annan behöver bestämma min tillhörighet. Det största är att vara fri och tillåta andra att vara detsamma.

    SvaraRadera