fredag 14 november 2014

Nä nu jävlar är det krig!

Gaaah!
Eller, okej, krig kanske känns lite överdrivet, men vad fan gör man med en hund som tuggar på allt? Stefans käftar demolerar exakt allting som kommer i hans väg och jag vet inte om det är för att det kliar i valptänderna (han är bara typ nio månader) eller om det är för att han är uttråkad (han har haft kennelhosta och varit tvungen att vila ganska mycket typ sedan han kom). Och nu har Gilla börjat hänga på.

Dom har var sitt nylonben med någon typ av smak inuti som ska vara sådana där räcka för-alltid-tuggben och så har dom var sitt märgben, men dom är av någon anledning helt ointressanta i jämförelse med Sigges leksaker. I går fick jag nog och hundsäkrade hallen så att det enda dom hade där var ett tjockt överkast (han tuggar inte på tyg) och sina ben, och så körde jag till förskolan. Kom hem efter 35 minuter och överkastet var söndertuggat i hela ena kanten. Så jo, tydligen tuggar dom även på tyg nu. Dom var nyrastade, dom hade fått mat och jag var borta i drygt en halvtimme och ÄNDÅ gör dom så? Det är så otroligt frustrerande att behöva hålla koll på dom precis hela tiden, så fort man hör att det gnags på något så får man lämna det man gör och gå och kolla.

Och det är helt urskillningslöst, det kan vara hårdplast, trä, böcker eller metall och om man plockat undan precis allt och bara lagt fram deras godkända leksaker så ställer sig Stefan istället och tuggar på möblerna. Gah! Vad gör vi?

Ps: Vi har ju tre rävar som är använda lika mycket och Sigge sov i bilen när vi kom hem till denna syn, så han slapp genomlida traumat av att se sin bästa vän slaktad på vardagsrumsgolvet. 

15 kommentarer:

  1. När jag hadr valp penslade vi det viktigaste (typ möbler) med ättika. Det luktar fan i typ 5 min men smakar obeskrivligt äckligt i hundmunnar och det förstör inte möblerna. Testa det!
    Som tugg kan jag tipsa om klövar, både tomma och fyllda för de luktar mer än märgben när de blir salivfuktiga och därför mer intressanta. Samma sak med strupe och ledknotor (klövar och ledknotor tar längre tid att tugga upp ockaå), finns i djuraffären.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Får kanske köpa lite sånt där äckligt men tror inte att det hjälper i längden faktiskt... Får ta ättikan kanske?!

      Radera
  2. Ni får väl börja plocka upp efter er!

    SvaraRadera
    Svar
    1. HA HA HA! Han går och med hämtar grejer i Sigges leksakskorg så det hjälper inte... :(

      Radera
  3. Alltså nu kan jag gå on and on, men jag ska bespara dig det... Istället tipsar jag om att ont i halsen på hundar inte är helt ovanligt, så frågan är: hur luktar han i munnen? Stick in näsan och ta ett ordentligt andetag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nix, inget sånt, luktar bara vanligt hundäckligt, inte äckligt äckligt :) Men bra tips!

      Radera
  4. Wohoo! Nu är det bara några könsmognadsperioder kvar... Så när Stefan är fyra-fem och Gilla är fyra så kommer de att lugna ner sig :-)

    Skämt å sido. Förebygg, ge dem ingenting de kan tänkas ha sönder när de är själv. Bryt beteendet. Och skapa nya mönster. Det här handlar lika mycket om kliiga tänder som om dominans. Sigge står lägst i rang innan hundarna, så det är honom de testar att klättra på först.

    Det här är jättevanligt!

    Mvh Valp- och allmänlydnadsinstruktör utbildad av Svenska Brukshundklubben

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ooookej? Och det spelar ingen roll att han gör det typ jämt, det är alltså inte bara när dom är ensamma hemma (vilket dom typ aldrig är)?

      Radera
  5. Min hund var precis likadan, skit jobbigt. Fick plocka undan allt, som tur började hon aldrig tugga på möblerna men nog resten hon kom åt. Sista sidorna av böcker, ena skon.. osv Det höll på i några månader, vi försökte massa knep men ingenting fungera. Kommer ihåg frustrationen. En dag tog det hela bara slut och sen dess har hon aldrig mer tuggat sönder ngt. Kämppa på, det tar nog slut en vacker dag... fast vägen dit, jaaa suck alltså. Lät ju intressant att pensla in grejor med ättika, som Sandra kommenterat ovan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. HA! Precis svaret jag ville ha! *slänger upp fötterna på soffbordet och kollar på tv*

      Närå, men hoppas att det kanske går över när han blir lite äldre.

      Radera
    2. Dessutom höll det på en god tid så vi funderade på alla alternativ. Tänk om hunden har angst så vi filmade den när den var ensam hemma och det var minsann ingen angst. det var rena rama bus! ;) Vi lämnade såndäna aktivitets ben åt den men de var inte alls lika intressanta som resten av huset. Så ja fötterna på bordet o relax! Det går helt garanterat om men de månaderna som det håller på är jaa jobbiga...

      Radera
  6. Jag har fått intrycket att du är duktig med hundar (till skillnad från mig som är en riktig katastrof, faktiskt). Genna tuggade också sönder saker när hon var valp - men ganska snart tuggade hon bara sönder mina saker - mina vantar jag ärvt efter mormor, mina fina strumpor jag stickat, min pilatesboll osv osv. Johan hävdade att det var för att han sa ifrån på skarpen redan från början och sedan var konsekvent och (nu, några år senare) är jag benägen att hålla med och det låter ju precis som det Linda beskriver.
    Så mitt tips (som jag misstänker att du redan gör) är att vara hård, bestämd och konsekvent. Inte som jag gå ut till hallen och med min gulligaste röst förtjust utbrista "Nämen lilla gumman, ligger du här och tuggar på mina skor! Det får du ju inte göra." Stackars Johan har fått uppfostra både mig och hunden...

    SvaraRadera
  7. Hundar är ju bara såå jobbiga! Jag beundrar folk som orkar ha hund! De luktar illa ( hundarna alltså), de biter i saker, de ska rastas i tid och otid, de flåsar och drar i kopplet, de löper och fiser och är allmänt jobbiga. Ibland tänker jag att det skulle var coolt att ha en hund att kasta pinne till på stranden. Jag skulle ha uppkavlade jeans och stor stickad tröja och allt skulle vara som i en film... tills hunden sätter sej och bajsar!
    Nej tacka vet jag katter. De är självständiga och värdiga djur!
    Åsa
    www.bortugal.se

    SvaraRadera
  8. Min "lilla" kamphund var likadan i åldern 8-12 månader typ. Han till och med sönder min vägg i hallen (alltså ett hål rakt in i väggen.. -_-) och bet hål i mitt gamla fina parkettgolv.. men gick som sagt över MEn, när jag inte kunnat hålla koll på honom jämt och vara i samma rum så satte jag en tratt på honom, en sån plast-strup som man får hos veterinären, funkade skitbra!

    SvaraRadera