fredag 21 november 2014

Rättar ni folk som säger fel kön om era barn?

Hängde lite i färgaffären idag för att köpa färg till sovrummet. Expediten kallade konstant Sigge för henne/hon men jag rättade inte, det händer ganska ofta att folk tror att han är en tjej och jag rättar dom i stort sett aldrig eftersom jag har tänkt att det liksom inte spelar någon roll.

Men så tänkte jag i bilen på vägen hem att det kanske är nyttigt för vissa människor att lära sig att fluffig frisyr och färgglada kläder inte per automatik betyder flicka och att det då visst spelar roll. Hur tänker ni?

Ps: vilken färg vi köpte? Grå. Hehe.

21 kommentarer:

  1. Hörde en kul grej om en tant som gullade med en bebis i rosa mössa i kassakön, "Åh, vilken söt liten tjej!" och "Men varför har han då rosa mössa?!" när mamman påpekade att babyn var en kille, varpå mamman svarade "Han är väl bög!"
    Rolig mamma tycker jag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag blir alltid så ställd när det kommer sådana frågor, tur att de kommer så sällan.

      Radera
  2. Jag rättar nästan alltid. Av anledningen du skrev.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, ju mer jag tänker på det desto mer självklart tänker jag att det är att rätta.

      Radera
  3. Jag rättar också om någon säger att min son är en tjej. Han har väldigt blandad garderob när det kommer till färger (allt utom lila för det får jag krupp utav), många plagg är köpta på flickavdelningen, men inga klänningar o rosetter/volanger eller sådant rysch och pysch (hatar det, hade vägrat sådant även om vi fått en tjej).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej jag är likadan, alla färger och alla mönster men inte för... piffigt liksom. Gäller även om nästa blir en tjej.

      Radera
  4. Jag rättar oxå av den anledning du skrev, att folk inte ska ta för givet. Nemo har även själv börjat undra : varför säger de att jag är tjej?
    Det är inte mycket som krävs alltså, senast det hände var förra helgen. Nemo hade brun jacka, blå byxor, blå och svarta skor och vit/svart randig mössa, MEN så sticker det ut lite längre hår där under hår och då blir det genast hon.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, åååh men han har ju så fiiiina ögon också Linnéa, det är det bara tjejer som har!

      Radera
  5. Han är så lik dej så det är lite läskigt ibland. Världens minsta dubbelgångare

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har kollat på lite fler kort från albumet nu och JA!

      Radera
  6. Har ju inga barn än, men skulle nog rätta pga anledningnummer två!

    SvaraRadera
  7. Mina bästisbarn blir alltid kallade "hon" pga sina namn plus kläder. Jag rättar beroende på person som säger fel. Hänt att folk jiddrat på om hur fel genus är och att det faktiskt alltid SYNS (hur då?) vad det är för kön och då rättar jag. Rättar även medelålders ibland av den anledningen du säger.

    Men oftast låter jag det bero. Mest pga att ena barnet är 6 år nu och om vi vill lära hen att det lixom inte spelar nån roll med han/hon/hen/den så känns det skumt att köna in barnet framför andra hela tiden! Och vi har flera trans och andra som inte identifierar sig inom han/hon i vår umgängeskrets så då känns det ännu viktigare att inte betona det jämt. Kommer köra samma variant med egna barn men tycker nog inte att nåt sätt är fel eller sämre, en ska själv vara bekväm!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Också en bra synpunkt, att lära att det är oviktigt. Men det spåret kan man ju gå på sen när barnet fattar lite mer själv.

      Radera
  8. Det är svårt. Å ena sidan kan det, som du skriver, vara bra att rätta så folk kan bredda sin världsbild. Men samtidigt kan ju detta signalera till barnet att det är viktigt vilket kön en tillhör, vilket jag inte vill lära dem. Jag har inte "rättat" då det hänt med barn i min närhet. Har inga egna barn än, men kommer nog inte rätta då jag fått det heller eftersom jag tycker att det är viktigare att mitt barn lär sig att kön är oväsentligt än att bredda främlingars världsbild. Det jag ibland har gjort, då det till exempel kommit upp med något av mina syskonbarn, har varit att jag utan att göra en grej av det använt det pronomen vi brukar använda på hen. Om de t.ex säger om min systerson att "vad söt hon är" så kan jag svara "ja, visst är han?" eller att jag vänder mig till mitt syskonbarn med denes namn, för att belysa utan att problematisera.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, men det är så jag tänker med att rätta också, alltså få in på något via att han heter Sigge eller "jag han älskar färg" osv. Och det är klart att det blir något annat när barnet är stort nog att fatta vad en pojke/flicka är.

      Radera
  9. Fast han är ju en pojke… så varför skulle man inte rätta liksom..?

    SvaraRadera