torsdag 16 juli 2015

Superwoman hit och superwoman dit

Alla ba: ÅÅÅH JAG ÄR SÅ IMPAD AV ATT DU KLARAR ATT JONGLERA TVÅ HUNDAR OCH TVÅ BARN ENSAM!

Men låt mig förtydliga: jag klarar inte alls av det. Eller – jag klarar av det ibland. Den mesta tiden tror jag. Men det är också stunder vissa dagar där jag gråter av ren frustration för att jag är så jävla trött och INGEN lyssnar på mig och för att det är NÄ NÄ NÄ om allt och för att ingenting tajmar gällande mat-, sov-, och kiss- och bajsklockor what so ever. Speciellt de dagar när Tobbe jobbar kväll ena dagen och sedan dag nästa och jag alltså är ensam med ungarna i över ett dygn vill jag bara gå ut och smälla igen dörren och ställa mig och skrika rakt ut. Vilket jag faktiskt gör ibland.

Och det är ju helt klart en fördel med att bo mitt ute i tjottahejti, att man kan ställa sig på trappen och gasta som en galning utan att någon hör er. Kanske inte helt exemplariskt de gånger man blir styckmördad, men eftersom jag vissa dagar kan känna att det vore ganska gött att bli styckmördad bara för att få slippa all den här logistiken och det eviga tvättandet av nedkräkta textilier så får det stanna på pluslistan.

Nämensåatteh... hur är er sommar då?




Och jo, jag VET att vissa ensamstående föräldrar har det så här jämt, vill typ kyssa deras fötter och smörja in dem i guld och myrra och bädda ner dem i mjuka sängar och passa deras barn så de vår sova ut i hundra år bara för att jag är så impad. Men ändå, jag är också så. sjukt. trött.


3 kommentarer:

  1. Så går det när man skaffar massa barn och hundar på ingen tid alls.

    SvaraRadera
  2. Känner med dig som fan. Har två 5 åringar, en 3 åring & en 3 veckors bebis här hemma. + 8 katter (4 skrikande kattungar ) och jag känner ibland att hjärnblödningen är jävligt nära. Men man löser det alltid ju, även ifall man hade velat ta den ena o slå den andra med ;)

    SvaraRadera
  3. Kämpa! Du är en hjälte!! Och toppenmamma och toppenmatte, det är jag HELT säker på. Heja heja heja! /Sanna

    SvaraRadera