söndag 20 september 2015

På begäran av min terapeut: ett astråkigt blogginlägg

Eller ja, det var kanske inte specifikt blogginlägg hon syftade på, men hon uppmanade mig att börja göra mer halvdana saker istället för att invänta att det plötsligt och överraskande kommer ett stort sjok tid flygande, eftersom... ja, det aldrig kommer att komma, helt enkelt.

För ont om tid är det gott om, som det heter. Och eftersom jag helst gör saker ordentligt och ogärna påbörjar något som jag inte kan göra färdigt direkt så blir det istället väldigt lite gjort pga tidsbrist. Ja ni vet, papper som aldrig sorteras, klädhögar som inte viks etc.

Måste du vika alla kläder på en gång? frågad hon till exempel och jag fick panik och ville skrika att DET ÄR VÄL KLART, JAG KAN VÄL INTE BARA VIKA TRE TRÖJOR OCH TVÅ BODYS OCH SEDAN ÅTERGÅ TILL VILKET BARN DET NU ÄR SOM VILL HA UPPMÄRKSAMHET?

Jag skrek inte, men jag ställde frågan. Och hon svarade: Varför inte?

Ja. Varför inte? Det är ju fem plagg mer än att inte vika några alls och Rom byggdes som bekant inte på en dag (även om vårt tvättberg gör det). Så här kommer ett blogginlägg som liksom är klädvikningens motsvarighet, jag bara skriver nåt tråkigt utan bilder och bryr mig inte det minsta om huruvida den som läser tycker att det ät halvdant eller inte. För det är ju ändå ett blogginlägg mer än vad det varit de senaste fem dagarna och det är ju alltid nåt.

9 kommentarer:

  1. Åh maj gaad, vilken igenkänning det var på den! Nu är min nr 2 två år, men minns hur jag satt på vardagsrumsgolvet med en tvätthög nånstans där i början av tvåbarnskaos-sörjan, nån skrek och jag ba: "Men AH! Jag får ju INGET gjort!!"
    Borde tänkt som du föreslår, men det var tydligen svårt. Stressad much? Man var ju ändå föräldraledig. Så svårt att fokusera alltså.
    /Ida

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, men eller hur? Nu kan ju jag "skylla" på att jag jobbar en del med att få i ordning inför öppnandet av studion, men med Sigge var ju ledig och det var samma sak då... :)

      Radera
  2. Bra strategi! Jag brukar nog göra så och stör mig som sjutton på att "varför kan jag inte göra saker ordentligt om jag nu ska göra dem?", typ som igår när jag bara tog upp barnkläderna från tvättstugan trots att det bara motsvarade en tredjedel av den torra tvätten. Men jag ska kanske vara lite snällare mot mig själv då alltså, och nu kan jag till och med hänvisa till en terapeut! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men alltså, DU STYRDE UPP ALLA BARNKLÄDER! Det är ju super! Och en tredjedel är ju massor, då har du tvätten gjord på tre dagar om du fortsätter så, jag kommer aldrig bli klar om jag fortsätter som jag gör nu, hehe.

      Radera
  3. Och det var ju både intressant och roligt, så det så.

    SvaraRadera
  4. Alltså! Att den tanken inte ens slagit mig... känner mig lite puckad nu. Tvättvikandet alltså. För mig är det väldigt mkt allt eller inget över det - vilket mest innebär INGET pga HINNER JU ALDRIG VIKA ALL FÖRBANNAD TVÄTT VEM ÄR DET ENS SOM SMUTSAR NED ALLT I DENNA FART JAG ORKAR INTE NU FÅR VI HA PÅ OSS SMUTSIGA KLÄDER FAKTISKT

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kände exakt samma fram till alldeles nyss! Heja dig, vik en tröja i kväll och känn att du i alla fall börjat!

      Radera
  5. gud vad stressad jag blev av din teraput.. avsluta ett projekt MITT I???? AAAAHHH!

    SvaraRadera