lördag 31 oktober 2015

Kollade på kofilmen ändå – ska aldrig mer äta kött

Efter att flera av varandra oberoende källor lovat att Cowspiracy inte innehöll typ liveslakt och sjuka skadade djur som åt på varandra så kollade jag. Och alltså?

Visste ni till exempel detta?: 


Det här är hur mycket vatten och mat vi människor konsumerar, jämfört med djuren. Tänk om allt det vattnet och all den maten skulle gå till människor istället, vi skulle på allvar kunna stoppa världssvälten genom en annan resursfördelning. Tanken är ju svindlande.

Ingen i hela världen skulle behöva svälta om vi slutade äta djur. 
   
Det är ju självklart inte gjort i en handvändning, men det är en svindlande tanke att det finns en lösning på ett problem som alltid har funnits men ingen har kunnat förhindra. Eller ja, velat förhindra då, om vi ska vara mer exakta.

Så många siffror som snurrar i huvudet på mig just nu, men mest av allt: fy fan för oss som gör så här mot planeten. Övergöder, överfiskar, utarmar, utnyttjar och skövlar. Vilka idioter vi är!

Och varför är det så otroligt laddat att påpeka att kött är dåligt och att vi borde sluta med det? Jag tänker på alla enorma reaktioner mot exempelvis köttfria måndagar i skolor och liknande. Föräldrar går man ur huse för att deras barn tvingas äta grönsaker en (1) dag i veckan. Varför är folk så jävla rädda om sitt kött? Eller mjölk? Är det rimligt att få mord- och våldtäktshot för att man påpekar att mjölkindustrin är fruktansvärd? Ska på allvar sätta mig in i veganvärlden för jag vill inte vara en del av detta längre.

Och: VÅGA SE KOFILMEN! Så jäkla viktig. 

4 kommentarer:

  1. heter du geyerhofen? cpt Racoon

    SvaraRadera
  2. Låt alla besöka ett slakteri. Så vill nog ingen käka kött efteråt.

    SvaraRadera
  3. Jag bor på landet och har tre "kogårdar" i närheten. Två har mjöllkor, den andra köttdjur. I början tyckte jag det var så mysigt när mjölkkorna hade fått en kalv, men insåg ju rätt snabbt att kalvarna bara fick vara max ett par dagar med mamman, sedan stängdes de in och stod och brölade. I sommar fick jag nästan ångest när jag såg en svart-vit liten kalv och gick genast åt andra hållet. Nötdjuren får ha sina kalvar hos sig till i princip nu. Häromdagen delades flocken och mammorna vrålade natt och dag. Jag antar att kalvarna skickades till slakt. Håller med Viveka, om alla såg hur det går till på slakteriet så ... Jag äter så lite kött som möjligt, helst vilt.
    Ann Margret

    SvaraRadera