lördag 24 oktober 2015

Ny krönika: "Vardagsrasismen ger syre åt bränderna"


När rasister får stå oemotsagda på nätet tror de till slut att deras åsikter är norm, så det är upp till oss andra att orka ta diskussionen igen och igen och igen. Annars brinner hela landet snart.

Först tänkte jag skriva om vad ett krig innebär. Som om ni inte redan visste det. Som om ni hade missat att kolla på nyheterna och inte läst några tidningar. Som om ni inte hade sett bilderna på svältande människor i tältläger och livlösa barn på stränder. Klart ni har sett det. Ni vet mycket väl hur det ser ut på plats, och ni vet hur det ser ut under vägen därifrån.

Men ändå.

När Kristianstadsbladet skriver att ”två skollokaler, tre gymnastiksalar, två större idrottshallar och en dagverksamhet i Bromölla kommun kan bli övernattningslokaler för flyktingar”, då ser reaktionerna ut så här på Facebook:
”Över min döda kropp!”
 ”I helvete heller!”
”Är ni helt jävla korkade eller?!?!?! Våra barn då??? Hur ska dom kunna utföra sin gymnastik?!?”

Och det enda jag tänker är, ”hur kan man vara så otroligt dum i huvudet?”.

Visst, för att komma från någon som lever av att sätta ihop ord snyggt är det ett riktigt bottenskrap till citat, men allvarligt talat – det bor alltså människor i Bromölla som tycker att det är viktigare att deras barn har gympa inomhus än att människor på flykt undan döden ska få tak över huvudet några nätter? Det skrämmer mig något otroligt att det tydligen inte är det minsta pinsamt att uttrycka sig öppet rasistiskt längre, och det är än mer skrämmande att så få orkar säga ifrån när någon gör det.

Vi måste orka ta debatten. Om de här människorna får stå oemotsagda så kommer de tro att deras åsikter är norm. När rasisterna sätter standarden i internetdiskussionerna måste vi andra gå in och upplysa dem om att vi – den stora massan – tycker att deras åsikter är förkastliga.

Och – vi i den stora massan måste få känna att vi är just en stor massa och inte en minoritet. Vi som vill väl, vi som förstår att den ökade flyktingströmmen innebär massor av svårlösta problem men att det finns människor bakom siffrorna som måste få hjälp och skydd. Vi är flest. Vi är det. Med god marginal.

Men varför syns det inte på nätet?

Det brann i ett föreslaget asylboende i Perstorp i går. Det brinner från norr till söder och jag är övertygad om att det finns en koppling mellan det och att allt för många får stå oemotsagda allt för ofta. Vardagsrasismen kanske inte håller i tändstickan, men den ger gott om syre åt bränderna.

Det är krig i världen. Oskyldiga män, kvinnor och barn mördas, torteras, våldtas och flyr för sina liv. Man är en väldigt ynklig ursäkt till människa om man inte ens vill låna dem ett svettigt gymnastikgolv att vila på innan de slussas vidare.  

2 kommentarer:

  1. äsch, hann inte innan den låstes...

    SvaraRadera
  2. Den här artikeln borde publiceras på precis varenda anslagstavla, ledarsida och socialt media... (heter det så?)

    Markattan

    SvaraRadera