lördag 31 oktober 2015

Kollade på kofilmen ändå – ska aldrig mer äta kött

Efter att flera av varandra oberoende källor lovat att Cowspiracy inte innehöll typ liveslakt och sjuka skadade djur som åt på varandra så kollade jag. Och alltså?

Visste ni till exempel detta?: 


Det här är hur mycket vatten och mat vi människor konsumerar, jämfört med djuren. Tänk om allt det vattnet och all den maten skulle gå till människor istället, vi skulle på allvar kunna stoppa världssvälten genom en annan resursfördelning. Tanken är ju svindlande.

Ingen i hela världen skulle behöva svälta om vi slutade äta djur. 
   
Det är ju självklart inte gjort i en handvändning, men det är en svindlande tanke att det finns en lösning på ett problem som alltid har funnits men ingen har kunnat förhindra. Eller ja, velat förhindra då, om vi ska vara mer exakta.

Så många siffror som snurrar i huvudet på mig just nu, men mest av allt: fy fan för oss som gör så här mot planeten. Övergöder, överfiskar, utarmar, utnyttjar och skövlar. Vilka idioter vi är!

Och varför är det så otroligt laddat att påpeka att kött är dåligt och att vi borde sluta med det? Jag tänker på alla enorma reaktioner mot exempelvis köttfria måndagar i skolor och liknande. Föräldrar går man ur huse för att deras barn tvingas äta grönsaker en (1) dag i veckan. Varför är folk så jävla rädda om sitt kött? Eller mjölk? Är det rimligt att få mord- och våldtäktshot för att man påpekar att mjölkindustrin är fruktansvärd? Ska på allvar sätta mig in i veganvärlden för jag vill inte vara en del av detta längre.

Och: VÅGA SE KOFILMEN! Så jäkla viktig. 

fredag 30 oktober 2015

Något medium som läser min blogg?

I så fall skulle jag gärna vilja ha svar på följande:

1) När ska bebisen sluta kräkas hela tiden?
2) När ska bebisen få någon form av sovrutiner?
3) När ska bebisen sluta äta tre gånger per natt?

Alltså allvarligt talat, jag pallar inte mer! Eller jo, det är klart jag gör, men det tär något enormt på psyket att ha blivit nerspydd tio gånger om dagen i snart sju månader. Och eftersom hon inte kräks på nätterna när hon ligger still så säger bvc-sköterskan att det är magmunnen som är omogen och att det bara är att vänta.

Så, alla Saidor där ute – hur länge måste vi vänta?

Giveaway - vill din bebis ha en skallra från Lamaze?

Omnomnom.
Det kom ett paket till Juno med en skallra från Lamaze – och i paketet låg det en extra som någon annan bebis kan få glädjen att tugga på! Den plingar, har ett gummilöv som är skönt att gnaga på och är lite prasslig = allt en liten dregglande tandsprickningsbebis som Juno vill ha för tillfället. Till bebisar från 6 månader noll månader enligt förpackningen (kan tydligen inte läsa).

Skriv en kommentar om hur ditt barn påverkats av vintertiden (vi klev upp 05:17 i dag) så slumpar jag fram en vinnare på måndag morgon!

torsdag 29 oktober 2015

Inget ont som inte har något gott med sig #2

Antingen så kan man tycka att det är trist att det blir mörkt så tidigt nu med hösten och vintertiden och allt – eller så kan man se det som en högvinst att det inte syns hur skitigt det är hemma efter klockan 17!

tisdag 27 oktober 2015

Majsan goes vego!

Kossa 1109. Den gulligaste. Kan även vara en tjur?
Har ni sett Cowspiracy? Det har inte jag. Det räcker med att folk skriver om hur de känner efter att de har sett den för att jag ska känna att det får vara slut på kött nu. Det är inget jättesteg, vi äter inte särskilt mycket kött som det är, och jag har fått mer och mer dåligt samvete över vårt (alltså människans, inte specifikt vår familjs) utnyttjande av djur den senaste tiden.

Jag har dessutom fått en himla pepp på att laga god mat nu när jag är klar med skolan och har tid över, och efter att ha slängt ut en efterlysning på Instagram så har jag har fått massa kul tips på bra vego/vegan-konton där. Vi får väl se hur det blir framöver, den hemska sanningen är att jag nog är för lat för att orka vara vegan (ni hör ju hur dum i huvudet jag/människan är). Jag gillar ju förvisso fisk och tycker att detta verkar vara ett schysst sätt att odla fisk på – men annars är ju fiskeindustrin också en jäkla skitbusiness när man börjar kolla noggrannare. Ni vet, utfiskade hav och fel fisk i fel nät osv.

Hur tänker ni om det här? Äter ni kött och varför? Hittills har mitt enda svar på den frågan varit "för att det är gott" och ja, det är väl en anledning så god som någon när alla anledningar egentligen är dåliga. Precis som man säger "för att de är snygga" om H&M-kläder, trots att man vet att det är kvinnor och barn med värdelösa arbetsförhållanden som syr dem, eller "för att det är kul" om diverse tv-serier trots att man plötsligt märker att man sitter och skrattar åt en serie som är full av tjockis-, trans- och kvinnoförnedrande skämt (ja, Friends, jag tittar på er). 

Nä fy fan. Tänk vad lätt allt vore om man: 
1) inte visste något om omvärlden och hur vi här i den rika västvärlden utnyttjar och exploaterar resten av klotet

alternativt 

2) visste, men bara sket i det. 

Pest eller kolera att välja mellan alternativ ett och två kanske, men det är ju ännu jobbigare att upptäcka att allt man tycker är gott och snyggt och kul bara är skit. 

måndag 26 oktober 2015

Vintertid med småbarn - the flip side



Om Sigge inte hade vaknat klockan 05:22 så hade jag missat detta. Inget ont som inte har något gott med sig osv.

lördag 24 oktober 2015

Ny krönika: "Vardagsrasismen ger syre åt bränderna"


När rasister får stå oemotsagda på nätet tror de till slut att deras åsikter är norm, så det är upp till oss andra att orka ta diskussionen igen och igen och igen. Annars brinner hela landet snart.

Först tänkte jag skriva om vad ett krig innebär. Som om ni inte redan visste det. Som om ni hade missat att kolla på nyheterna och inte läst några tidningar. Som om ni inte hade sett bilderna på svältande människor i tältläger och livlösa barn på stränder. Klart ni har sett det. Ni vet mycket väl hur det ser ut på plats, och ni vet hur det ser ut under vägen därifrån.

Men ändå.

När Kristianstadsbladet skriver att ”två skollokaler, tre gymnastiksalar, två större idrottshallar och en dagverksamhet i Bromölla kommun kan bli övernattningslokaler för flyktingar”, då ser reaktionerna ut så här på Facebook:
”Över min döda kropp!”
 ”I helvete heller!”
”Är ni helt jävla korkade eller?!?!?! Våra barn då??? Hur ska dom kunna utföra sin gymnastik?!?”

Och det enda jag tänker är, ”hur kan man vara så otroligt dum i huvudet?”.

Visst, för att komma från någon som lever av att sätta ihop ord snyggt är det ett riktigt bottenskrap till citat, men allvarligt talat – det bor alltså människor i Bromölla som tycker att det är viktigare att deras barn har gympa inomhus än att människor på flykt undan döden ska få tak över huvudet några nätter? Det skrämmer mig något otroligt att det tydligen inte är det minsta pinsamt att uttrycka sig öppet rasistiskt längre, och det är än mer skrämmande att så få orkar säga ifrån när någon gör det.

Vi måste orka ta debatten. Om de här människorna får stå oemotsagda så kommer de tro att deras åsikter är norm. När rasisterna sätter standarden i internetdiskussionerna måste vi andra gå in och upplysa dem om att vi – den stora massan – tycker att deras åsikter är förkastliga.

Och – vi i den stora massan måste få känna att vi är just en stor massa och inte en minoritet. Vi som vill väl, vi som förstår att den ökade flyktingströmmen innebär massor av svårlösta problem men att det finns människor bakom siffrorna som måste få hjälp och skydd. Vi är flest. Vi är det. Med god marginal.

Men varför syns det inte på nätet?

Det brann i ett föreslaget asylboende i Perstorp i går. Det brinner från norr till söder och jag är övertygad om att det finns en koppling mellan det och att allt för många får stå oemotsagda allt för ofta. Vardagsrasismen kanske inte håller i tändstickan, men den ger gott om syre åt bränderna.

Det är krig i världen. Oskyldiga män, kvinnor och barn mördas, torteras, våldtas och flyr för sina liv. Man är en väldigt ynklig ursäkt till människa om man inte ens vill låna dem ett svettigt gymnastikgolv att vila på innan de slussas vidare.  

torsdag 22 oktober 2015

This just in - JAG KLARADE DET!



Jag rekommenderar exakt ingen att hålla på som jag har gjort under de första halvåret av Junos liv, men nu är det klart och jag kan återgå till att pussa på mjuka bebiskinder all min lediga tid istället för att läsa om strålskyddslagar, fagocytos och langerhanska celler. Det blir ju gött.

I dag ska jag få en mentor!

Jag har haft kontakt med Nyföretagarcentrum ända sedan starten av företaget, och från och med i dag och tolv månader framåt (!) kommer jag ha en mentor som är aktiv inom näringslivet i regionen. Jag fick själv välja vilken sorts person jag ville vara adept åt och skrev typ "Kvinna med koll på marknadsföring och kontakter på andra sidan sundet" och nu har jag fått en sån. SÅ SPÄNNANDE!

I eftermiddag ska vi träffas och gå igenom vad tanken är med mentorskapet och hur vi ska lägga upp det, och jag känner mig lite tom på idéer. Jag har en verksamhet med ett stort kundunderlag och vill få kunderna att hitta mig, det är liksom basic. Vad kan man mer ha en mentor till?

Om någon har erfarenhet så tar jag tacksamt emot lite tips och råd på vägen!

onsdag 21 oktober 2015

Är instagram bloggarnas död?

Såna här bloggar som min, som inte handlar om något specifikt ämne men som en gång i tiden hade ganska många läsare och väldigt många kommentarer, är det meningen att dom bloggarna ska självdö nu när alla hänger på Insta?

Eller är det bara för att jag bloggat så dåligt under året som bloggen sakta men säkert dalar neråt i allt från inläggsfrekvens till besökssiffror och kommentarer? Jag fattar ju att det så klart hänger ihop supermycket, men ni som fortsatt blogga som vanligt, märker ni också skillnad?

Edit: Mhhmm, jättekul blogginlägg detta som endast består av tre frågor, inte konstigt att mina läsare flyr.

fredag 16 oktober 2015

Får skäll av min frisör SOM ÄNTLIGEN LÄMNAT HALMSTAD!



Jag har tre frisörer som kan mitt hår och aldrig skäller på mig (typ) när jag besökt #salongskylldigsjälv utan fattar att ibland så bara ÄR man för snål för att gå till salong. Eller befinner sig för långt bort, som i mitt fall. 

Mina braiga frisörer finns i Kungsbacka, Kristianstad och (till nyss) i Halmstad. Anna på bilden har fixat mitt hår i massa år, men för nåt år sedan (2010?) så flyttade hon och hennes snubbe till Nya Zeeland. Har ni hört så dumt? Helt utan respekt för min utväxt så bara drog hon, och när hon kom hem så hamnade hon i Halmstad. Och jag kan absolut köra en bit för att bli fin i håret, men tiden räcker liksom inte till för så många timmar på motorvägen i samband med hårfix.

I alla fall, nu är hon tillbaka i Landskrona och det känns mer än överkomligt att ta sig dit för en dos fredagslyx, jag sitter till exempel i massagestol och skriver detta medan små bollar knådar mig i svanken och blekningen fräter på utväxten, WIN-WIN-WIN! 

Lite skäll fick jag förvisso, men jag ska även få olaplex, så det jämnar ut sig. HURRA! 

tisdag 13 oktober 2015

Jag och Gilla tävlar om vem av oss det är mest synd om och jag vinner väl antar jag, ELLER?

Gilla har skurit sig i ena trampdynan. Inget djupt så att det är synd om henne på riktigt, utan mer som ett... skrapsår typ. Och i väntan på att jag ska ta mig iväg till ett apotek och köpa sån där gummibinda som man lindar med så försöker jag tejpa fast små Siggestrumpor på hennes hala lilla tass för att minska risken för slickande.

Det går skitdåligt. Dom ramlar av efter fem sekunder. Och hon slickar och slickar och slickar och är det något som är störigt när man försöker koncentrera sig så är det ljudet av släbbiga slafsiga slick.

SOM. ALDRIG. TAR. SLUT.

Tiotusen gånger har jag sagt GILLA! och då tittar hon på mig med sina rådjursögon och spelar dum, som att hon inte alls fattar varför jag säger åt henne. Och sen är det tyst i femton sekunder innan det börjar igen. Och så har vi suttit nu i snart två timmar medan jag har skrivit det sista på mitt fördjupningsarbete.

Slafs. Slafs. Slafs. Slafs.

GILLA!

.......

Slafs. Slafs. Slafs. Slafs.


GILLA! LÄGG AV!

........

Slafs. Slafs. Slafs. Slafs.


GILLA!? SLUTA!

.....

osv osv osv



Tro mig, jag hugger av den där tassen snart alltså.

Öppningshelgen avklarad!

Hur fint?!
FREDAG: Micke på 04Noll Skyltmontage drog bort det megastora klistermärket som täckte hela fönstret och satte dit de riktiga skyltarna. Plötsligt såg man in! Det blev ljust! Helt ÅSM att det plötsligt förvandlades till en riktig studio och att det dessutom såg ut exakt som i min fantasi när jag satte igång det här projektet i somras.

Hur fint?! #2
LÖRDAG: Full fräs i alla timmar jag hade planerat att ha öppet, förutom de sista 45 minuterna när vi kanske bara var sex stycken kvar och började plocka ihop. Fick så många fina blommor och presenter och hurrarop att jag höll på att smälla av!

Hur fint?! #3
SÖNDAG: Första dagen jag hade öppet på riktigt, fick in ett gäng bokningar, fixade med bokföringen och stod och luktade på blommorna och åt överblivet bjudgodis hela dagen. I MIN ALLDELES EGNA STUDIO!

Har fått så mycket hjälp att det är helt otroligt, förutom allt med logga och skyltar och tips och råd om allt från ekonomi till hur man behandlar ett golv innan det ska målas, så har jag fått så mycket handfast hjälp. Folk som har delat företagets inlägg på Facebook, Ikeasällskap som skruvat ihop skåp till mig, brorsan och hans tjej som kom ner och hjälpte mig att placera ut kaktusar med millimeterprecision och alla som bara rent allmänt kommit förbi och lyft eller slängt eller tejpat fast nåt.

Jag är så obeskrivligt tacksam för all hjälp, och så himla himla glad för att jag vågade dra på stora trumman och ba: OKEJ NU KÖR JAG! från dag ett. Utan att tveka, och utan att fega. Det här kommer bli så bra!

lördag 3 oktober 2015

EN VECKA TILL ÖPPNING!


Om en vecka slår jag upp portarna till A Bushel & a Peck och vill så klart fira detta med alla som har vägarna förbi Stortorget i Malmö! Här är eventet på Facebook, tipsa gärna alla ni känner som är i krokarna!