torsdag 4 februari 2016

"Nu jävlar ska jag blogga varje dag!" skrek hon. Ni kan aldrig gissa vad som hände sen.

Eller jo, det kan ni. Alltså vaffan hände med våra härliga hemmakvällar i soffan? Där man kunde sitta men en dator i knät och kolla på tv och surfa samtidigt, och äta nåt litet snax och snacka goja. Förr i tiden, pre småsyskon, somnade Sigge klockan 19 sharp varje kväll och sov till 06 i egen säng. Nu kanske han somnar klockan 20, och endast i vår säng. Och Juno, hon somnar fan inte alls, i förrgår somnade hon först efter klockan elva. ELVA! Vet ni hur sent det är? Och hon sover ändå max – och då menar jag max – en och en halv timme på dagen uppdelat på lite på förmiddagen och eftermiddagen.  Jag och Tobbe har typ inte umgåtts sedan hon föddes känns det som, det är bara logistik logistik logistik hela jävla tiden. Jag är så trött på det.

This too shall pass osv men fyfan vilket jävla slit det är. Och så köpte jag någon tidning i går där Linda Bengtzing blev intervjuad och gav sina bästa må bra-tips och ba: "Barnvakt. En kväll i veckan underhåller kärleken".

EN KVÄLL I VECKAN? Vi har haft barnvakt på kvällstid kanske fem gånger sedan Sigge föddes. Det är 889 dagar. Och när han däckade 19:00 var det helt okej, då kunde vi äta och kolla på film och prata längre än arton sekunder utan att bli avbrutna, men nu? Gah!

Så här lät det hemma tidigare i veckan:

Jag: Nu kommer ju mina föräldrar ner om typ en månad, dom stannar ungefär en vecka så vi borde hitta på massa kul som vi kan göra ensamma då!
Tobbe: Vad sägs om en långweekend i New York?

Nä-ä, HUR ska jag hinna blogga varje dag?

4 kommentarer:

  1. Har också uppe-halva-natten-barn. Längtar tills de är typ 9-10, då får de vara uppe och uggla så går vi vuxna och lägger oss kl 20. Mmm, somna tidigt. (Egentid? Ja, jo, när de är tjugofem bast.)

    SvaraRadera
  2. Kanske värt att testa att låta J sova mindre på dagarna? Ja, åk till NY! Det är ni värda!

    Ann Margret

    SvaraRadera
  3. Mina kids är 3:3 resp 13 månader och det är typ samma läge här med sömnen. Man blir galen! GALEN! Vi kan dessutom inte gå ifrån minstingen alls efter första uppvaknandet och han går inte längre att natta om när han vaknar på kvällarna, ibland så tidigt som 20 eller 30 min efter ordinarie nattning. Håller man honom i famnen eller kryper ner med honom sover han som en stock (han är allts trött), men man kan inte göra ngt, då vaknar han. Så i vår kvällspanik ingår att någon av oss måste vara duschad/tandborstad/kvällsfikad/färdigsurfad typ kl 20. Inte alls kul. Och nej, jag vill inte låta lilleman skrika sig till sömns i spjälsängen. Ursäkta osammanhängande klagosång här... Hoppas att Berlin blir riktigt underbart för er, det låter som en klockren plan!

    SvaraRadera
  4. Alltså HÅNET i det där tipset om barnvakt en ggn i veckan.

    SvaraRadera