söndag 22 maj 2016

Trötthet väck & energi in – om vår 30-timmars minisemester till Göteborg, Strömma och Kollijox!

I går morse packade vi in oss i bilen, körde till hundfältet och rastade Stefan, körde och lämnade honom hos hundvakt  – och drog till Göteborg!


Det nalkades 2-årskalas och vi körde på motsatsen till "fint folk kommer sent" och kom en timme för tidigt, så vi hängde lite i lekparken utanför med födelsedagsbarnet och hans mormor innan partajet drog igång. 


Ni som följer mig på insta har redan sett följande konversation:

"Heeeej honden!"
"Det är ingen hund Sigge, det är en katt"
"Heeeej tatten! Den är dolli mamma, jag vill tlappa".

Alltså hans språkkurva nu? Den ba: piiiiooo *rätt uppåt* Så himla roligt, och extra kul för att det är så vansinnigt gulligt att han inte säger G och K.


När vi hade kalasat i sådär en fyra timmar så körde vi hemåt. Men inte hela vägen, utan vi stannade i Tvååker utanför Varberg och checkade in på Strömma Farmlodge eftersom Kollojox och Krickelin bloggat så otroligt mycket om detta fantastiska ställe!



Och det VAR fantastiskt! Så himla härligt inrett och mysigt! "Kolla Tobbe, där är Bubba!" sa jag och pekade på en ram innehållandes Ben Bubba Hellbjörn goes Lilla huset på prärien. "Vem?" sa Tobbe och jag kom på att han inte känner alla mina vänner, speciellt inte dom som jag inte ens känner själv egentligen utan bara har träffat på internet. Hehe. Men alltså, ni som läser Dobre Futro – HUR LIKT?



Efter en förvånansvärt bra natt var det dags för frukost. Och denna bilden då, drömmig till hundra procent va? Sen drog det riktiga frukostrejset igång och det gick väl åt en tretusen servetter för att hålla ordning på allt kladd, men här låg stressnivån fortfarande på en rimlig nivå.

Bra saker med Strömmas frukost:

1. Ett jäkla gott kaffe. Det är sällan/aldrig det när man sover på hotell/hostel/B&B osv tycker jag? Men här – mmmmm. Nästan som hemma!
2. Så jäkla goda nybakade bullar. MED APRIKOSER I. Team frukt i mat 4-ever.
3. Riktigt jäkla god nutella. Hemlagad. Dog lite. På ett bra sätt. 

 

Så här ser det ut uppe mellan de fyra rummen. Extremt knarrande trägolv är det enda lilla minuset eftersom det inte var helt lätt att natta varsitt barn och sedan försöka smita ut till vårt lilla öl- och chipshäng som vi hade utanför rummet. Men till slut kom vi ut och satt och spelade fem i rad och snackade om ålder och känslan inför att vara en 37-årig tvåbarnsförälder när man alldeles nyss var 30 år och singel.

Efter att ha fått handla lite i butiken trots att den egentligen inte öppnat än (säger ju det, fantastiskt ställe!) så körde vi hem till Kollijox för att dricka mer kaffe, men mer om det senare eftersom jag känner att både Jennie och fenomenet lära känna varandra på nätet kräver extra mycket tid och kärlek i ett eget inlägg.

Nu är vi sedan länge hemma i Malmö igen och – som folk säger men som jag sällan kan relatera till – jag känner att jag har tankat massor av energi under våra 30 timmar hemifrån. Ofta är jag tröttare när jag kommer hem än när vi åker pga allt härj det innebär att resa med två så små barn men det har liksom gått så himla bra och lätt i helgen. Tack universum!

Är nästan orimligt pepp inför den kommande arbetsveckan nu, dessutom är sommaren här för att stanna igen tydligen, woopidooo! Gött liv.

2 kommentarer:

  1. sjukt mycket LÖVE tebax. Återigen, vill flytta till skåneland pga. grymt folk man vill träffa ofta. Kramen

    SvaraRadera
  2. Det är Bubba, end of story. Hur hamnade han där?

    SvaraRadera