tisdag 28 juni 2016

Ingen mother of the year-award till mig i dag


Satans jävla helvetes piss och mög. Hur är det möjligt för två små barn att vara så totalt synkade i gnölande/arghet/surhet att en hel dag består av konstant.jävla.gnäll? Alltså konstant. Vi snackar kanon (som i sången, inte vapnet) typ.

OCH SÅ DEN HÄR JÄVLA SOLEN SOM BARA SKÄR IN I LÄGENHETEN SÅ ATT DE ALDRIG NÅGONSIN FATTAR ATT DET ÄR KVÄLL. Så satans trött på kvällssol. Påminn mig om detta när jag är serotoninbristdeprimerad i februari så ska jag gladeligen embracea det svenska vintermörkret av hela mitt hjärta.

(ps: det är nu ni ska berätta om vilka hemska vrak till föräldrar ni också kan vara ibland och lugna mig med att barnen inte kommer bli skadade for life pga mitt obefintliga tålamod, vansinniga skärmtidsmutor och pinsamt dåliga humör, okej?)

13 kommentarer:

  1. Amen!
    Jag har inget tålamod kvar. 2 st snart-3åringar driver mig till vansinne. Nuförtiden urartar allt, speciellt på kvällen (jobbar ju dagtid..) och jag har bara lust att gråta. Dagens lågvattenmärke: när jag gapar åt barnen att de är jobbiga och bara förstör. Min första semestervecka är jag ensam med barnen och har redan ångest.

    Sämsta föräldern någonsin :(

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, kan du inte lura hem någon kompis/släkting på semesterbesök? Jag hade en kompis här när Tobbe var i Tyskland i fyra dygn, det var guld värt! Och du är inte sämst, jag kan intyga att nästantreåringar är väldigt bra på att både vara jobbiga och att förstöra. Heja dig!

      Radera
  2. Köpte Ikeas mörkläggnings-rullgardiner (de vita) till alla fönster med kvällssol i förra lägenheten. Värt varje öre och sekund av ansträngning.

    SvaraRadera
  3. Problemet är att vi har kvällssol i ALLA fönster, inklusive kök och ett liksom långt vardagsrumsfönster, så det hade sett förjävligt ut. Men snart kanske jag gör det ändå.

    SvaraRadera
  4. Förlåt om jag låter sträng, men när det är kväll ska väl barnen sova och inte vara i alla de andra rummen? (Jag vet att dina barn är kvällspigga - har ni testat att avskaffa dagvilan för den store?) Räcker det då inte med mörkläggningsgardiner i barnens rum? Är de gnälliga för att de är uppe för länge på kvällarna? Typ ond cirkel?
    Ann Margret

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag förstår inte ens kommentaren? Vi går in i sovrummet-/n när det är dags att sova, fram tills dess leker vi där uppe (jätteöjust trots persienner) och sen äter vi middag i köket (skarp kvällssol) och läser böcker och leker i Sigges rum som har rullgardin men det kommer ju in ljus från dörren till köket, och det är så litet så det går inte att stänga in tre pers där för då tar luften slut. Eller vad menar du? Det jag pratar om är ju den naturliga nervarvningen i kroppen som sker när det successivt blir mörkare från eftermiddagen och framåt så att man till slut är trött när det väl är dags att sova. Och det känns ganska svårt att återskapa på artificiell väg.

      Radera
  5. Du är ju en jättebra mamma!
    Snart vänder det. Håll ut!
    Kram

    SvaraRadera
  6. Glöm aldrig att du är den bästa mamman för dina barn. Ingen förälder är perfekt men de flesta gör så gott de kan och orkar.
    Barnen blir vuxna och minns inte de jobbiga dagarna, det är i alla fall min uppfattning och erfarenhet. Det enda min dotter påpekar är att hon "alltid" fick stå tillbaka för sin envise lillebror. Hon är 1,5 år äldre. Carina från instagram som inte fattar hur man kommenterar här

    SvaraRadera
  7. Jag är ensam med barnen i sex veckor under sommaren. Min sambo har inte semester. Detta är tredje året i rad utan semester på honom. Och jag får inte ha Knut på fsk pga att jag är lärare... Och jag orkar inte. Det blir så mycket tv och makaroner och anpassning efter sovande bebis och barnen gråter och gnisslar. Jag sa idag att jag inte tror att jag kommer att klara juli. Men jag måste ju. Så "jag kommer inte att vara samma person längre när det här är över, det kommer att vara som att ha spenderat ett antal månader i Anderna i ett kraschat plan". Låter det stabilt?

    SvaraRadera
  8. Ska man ha dåligt samvete över skärmtiden? Mina barn kan massor av engelska, och det är INTE jag som lärt dem det - helt klart skärmen. I övrigt: jag är alltid en kass mor, tror hela min blogg handlar om det.

    SvaraRadera
  9. heeeeelt normalt....

    SvaraRadera
  10. Vi håller på att få psykbryt pga 4-åringens beteende. Gnäll från 06:30 till läggning (som sker alldeles för sent, bland annat pga den jävla kvällssolen). Varenda jävla grej ska det gnällas om. "Va, ska vi äta spagetti, men jag vill faktiskt ha soppa", "Varför har vi inga päron hemma, jag vill ju ha päron buhuuu", "men varför måste jag duscha, buhuu", "varför hämtar du mig på dagis kl två, jag vill faktiskt gå till fem" osv i all oändlighet. Dessutom det dagliga bajskriget. Att ha trosor hela dan och kissa på toa - inga problem. Bajsa på toa däremot är ett stort problem. Jag har försökt vara den pedagogiska mamman i över ett år och det finns inte ett enda tips/tricks/mut/hot som jag inte prövat. Idag flippade jag efter megagnäll om "mamma det är en bajskorv som måste komma ut, hämta en blöja NUUU" så jag röt "MEN SÄTT DIG PÅ TOA OCH TRYCK UT DEN DÅ, BARA GÖR DET, DET ÄR INTE SVÅRT, JAG VET ATT DU KAN".
    Jag bryter fan ihop snart. Får lägga all energi på att inte skrika MEN SLUTA GNÄLL OCH HÅLL KÄFTEN FÖRIHELVETE.
    Klockren bild i bloggen förresten. Jag är verkligen inte den mamman jag hade tänkt vara och vill vara för närvarande.

    SvaraRadera