måndag 30 januari 2017

Minns plötsligt väldigt tydligt varför det var så gött att sluta skriva krönikor

Jag har absolut inga problem med att folk inte tycker som jag, jag har inga problem med att diskutera mina ståndpunkter och åsikter och jag har inga problem med att folk tycker att jag är en idiot (det är oftast bara att gå in på vederbörandes Facebookprofil och se vad hen länkar till så ser man snabbt vem det är som egentligen är idioten i diskussionen), MEN.

Jag är så innerligt trött på att folk nästan medvetet vill missförstå. Exempel: jag skriver att jag tror att barn i allmänhet skulle må bättre av att inte redan som småungar bedömas för sitt utseende, och så kontrar folk med

Jaha, är det bättre att säga att de ser fruktansvärda ut då?

eller

Typiskt att det bara är fula människor som säger att utseendet inte spelar någon roll!

eller

Så om min dotter vill ha nagellack och klänning så ska jag neka henne det och berätta för henne att hon är fel som vill ha det? 

eller

Men du som har så mycket tatueringar kan väl inte säga att du inte bryr dig om utseende?

eller (klassikern)

Typiskt feminister att vilja göra alla barn till könslösa hen.


Är det kanske så att jag skriver som en kratta och min poäng inte går fram? Eller är det kanske så att folk blir nervösa över att inte få lära sina barn att de är fina eftersom fin är bra och ful är dåligt och ska man välja sida åt ungarna så är ju #teamsnygg att föredra alla dagar i veckan.

Alla barn är inte fina. Vissa ungar plockar direkt fram komplimangspridaren i en, medan andra... ja, not so much. Och jag tycker att det känns orimligt att barn redan i förskolan ska börja fundera i banor om vem som är fin och vem som inte är det. De är inte korkade, de fattar att det premieras att vara söt, och de märker nog rätt snabbt vem som ofta får höra det och vem som inte får det. De fattar att de rangordnas efter sitt utseende.

Om du inte håller med mig, helt okej. Men gör mig en tjänst och fundera på det ett varv till och se om det egentligen är så himla extremt att försöka peppa sina ungar för andra egenskaper än hur de ser ut. Börja med att säga detta högt för dig själv: Varför tycker jag att det är viktigt att lära mitt barn att utseendet spelar roll? För oavsett intention så är det ju det man gör genom att påpeka hur (endast vissa) barn ser ut i håret, vilka kläder de har och så vidare. Jag vågar nästan lova att det kommer bli svårt att hitta riktigt bra argument för att fortsätta.

Det kommer dock inte bli svårt att fortsätta skicka ut komplimanger (jag får själv bita mig i tungan nästan varje dag för att inte bedöma och berömma utseenden till höger och vänster) så om någon oroar sig för att alla barn inom kort kommer förvandlas till könslösa hen i neutralt färgade mjukiskläder så kan jag lugna er alla med att det inte kommer hända.

6 kommentarer:

  1. Jag håller med dig till tusen procent här. Så viktigt, och så svårt!

    SvaraRadera
  2. Folk är bara dumma i huvudet.
    Det är nog lite som du säger, folk vill missförstå och de vill bli upprörda. Annars hade man ju bara kunnat hålla tyst om man nu inte håller med.
    Dumma i huvudet, är vad de är.

    SvaraRadera
  3. Haha! Folk är folk och dem gör en bäst i att undvika tänker jag.
    Men visst. Vill de säga att deras barn är asfula samtidigt som de vägrar äta vego nån enda jävla gång för de behövwr faktiskt proteiiiiin och säkert har de gått i livets hårda skola också.
    Fy fan.

    SvaraRadera
  4. Men alltså jag får PANIK över att folk svarar så. Det GÅR ju inte att diskutera en enda sak då?! Så jävla meningslöst. Men heja dig och den självklart smarta poängen du hade med ditt inlägg (!)

    SvaraRadera
  5. Halleujas! Folk är så obeskrivligt märkliga i sina resonemang. Du ligger bara före din tid & resonerar kring sådant som de flesta aldrig ens tänkt på - de reflekterar inte ens över att den självklart cementerar besattheten vi har av att flickor måste vara "fina", "vackra" eller "söta" för att duga. Och den besattheten gör att föräldrar ängsligt om & om igen säger det till sina döttrar, för att de ska just duga. Fats det reflekterar man inte över.

    Lite som snubbar som blir sur på tjejer som inte uppskattar random komplimanger från främmande män på gatan/puben/internet. Tjejers utseende är liksom allmänt gods och som tjej ska man alltid bli SÅ GLAD om ngn konfirmerar att man duger = säger att man är söt/fin/snygg.

    Den dagen föräldrar säger till sina flickor att dom är smarta/kreativa/påhittiga/tuffa/modiga/positiva/äventyrliga istället för detta eviga "min söta prinsessa", kommer jag gråta av glädje.

    Keep up the fight!

    SvaraRadera
  6. Din poäng går fram!

    Hur hanterar ni komplimanger om ert eget utseende? Jag borstar håret på min dotter så att det ska bli lent. Jag säger att hon ser glad ut när hon dansar osv. Men vi är ju ingen ö, andra påtalar hela tiden hur fin hon är och vilka fina kläder hon har. Nu har hon börjat fråga mig om hon är fin? Om hon är duktig? Jag svarar att jag blir glad när hon hjälper mig och att det är skönt att ha rena kläder.

    Nu säger hon till mig så fort jag gör en fläta att jag är så vacker som Elsa (Frost). Vad svarar man på det? Vad svarar ni på kollegors komplimanger om kläder och hår?

    SvaraRadera