torsdag 27 juli 2017

Varför skaffa en partner om man inte vill turas om att sitta i varandras knä 24 timmar om dygnet?


Alltså detta. Vilket otroligt skammande dravel. Artikeln är från i våras men delades i mitt flöde i dag och jag känner hur det börjar ryka ur öronen bara jag ser rubriken. Varför skaffar man barn om man inte vill umgås med dem?-personerna är nämligen föräldraversionen av Inte alla män!-människorna. En grupp så privilegierad att den inte kan (eller vill?) se utanför sin egen lilla bubbla. En grupp som tror att livet som dom själva ser det och lever är exakt så livet ter sig för alla andra.

Det är för det första inte är trötta och slitna föräldrars fel att personalen har många barn att ta hand om på förskolan, det handlar om politik och pengar och hur mycket resurser de ansvariga är villiga att avsätta för verksamheten. Jag blir så otroligt trött av att om och om igen läsa om mammor som skammar andra mammor för att de inte kan eller vill lägga varje ickejobbande minut på sitt barn. För det är mammor det handlar om. Mammor tjänar minst, mammor städar mest, mammor är hemma med barnen längst och det är vi som i samhällets ögon aldrig är nog, hur vi än vänder ut och in på oss.

Nej, om man vill hacka på folk som inte umgås med sina barn så kan man skriva en debattartikel om att var fjärde pappa inte tar ut EN ENDA DAG föräldraledigt under sitt barns första två år, utan istället väntar och sedan tar ut de dagarna under sommaren och jul- och nyår (källa). Där är frågan om att välja bort umgänge med sina barn betydligt mer berättigad. Det finns säkert folk som – för att citera skribenten – "tar varje chans för att slippa vara tillsammans med sina egna barn" men jag är övertygad om att den skaran föräldrar är försvinnande liten. Resten av oss gör helt säkert så gott vi kan med de resurser vi har, både ekonomiskt, tidsmässigt, kärleksmässigt och egentidsmässigt.




tisdag 25 juli 2017

Hjälp Minou att bli frisk!




HJÄLP MIN LILLA PÄLSKOMPIS!

Min vän Hanna skulle bli tacksammast i världen för den som kan hjälpa till att rädda hennes hund Minou som är sjuk och behöver en omfattande operation. Minou är en omplaceringshund och försäkringsbolaget vill inte godkänna hennes ärende då problemen måste ha uppkommit hos den tidigare ägaren (trots att den hade henne försäkrad i samma bolag). Alla som äger ett djur vet hur hemskt det är att se sin lilla kompis lida och nu är vi många som hjälps åt för att Minou ska få bli frisk trots bråkig byråkrati!

Går du i planer på att tatuera dig så kan du gå till Emilia och Simon på Hands Across i Lund den 1 aug. De har drop in på färdiga motiv och alla intäkter går till Minous veterinärkostnader, eventet hittar du här. Har du en liten slant över så får du mer än gärna swisha direkt till Hanna på 0722155647, minsta lilla krona uppskattas verkligen enormt mycket.

Hjälp oss rädda lilla Minou!

söndag 23 juli 2017

Tröttheten personifierad av två små valpar



Vi slutade egentligen med Junos dagvila för flera månader sedan, men det tär på krafterna att vara två år och familjens lilla bråkstake tydligen. 

Och Stefan, han är ju alltid trött. Speciellt när det regnar, då varvar han mellan att sova på riktigt och att sova räv för att slippa gå ut. Men det är klass 1-varning för regn och blötare än syndafloden just nu så han kan vara lugn, vi håller oss fortsatt inomhus! 

lördag 15 juli 2017

Vad jag gjort senaste tiden? Förvandlat detta...



... till detta! APPLÅDER! KONFETTI! FANFARER! BUBBEL ÅT ALLA! 



Okej, fixat med fantastisk hjälp av vänner och Tobbe såklart, men jäklar vad jag även kämpat på egen hand för att hinna färdigt till invigningen förra lördagen. Svettats och stressat och kört och borrat och limmat och tänkt och sorterat och prismärkt och planterat och möblerat och hängt och torkat och putsat. 

Nu är första veckan i alla fall avklarad och idag ska jag tänka noll sekunder på jobbet och dra till stranden med kidsen och Carin istället. Och framöver kommer det bli mer action här, lovar! 

fredag 14 juli 2017

Sista bilderna från norrlandsresan




















De sista dagarna blev soliga och glada och alla var friska! Eller ja, Tobbe blev dunderförkyld i två dagar till men nästan friska i alla fall. Bad i älven, tur med fyrhjuling och mammas 60-årskalas kunde avnjutas i sol och värme istället för åskregn och +10. TUR! Hade aldrig förlåtit sommaren 2017 annars.

På vägen hem stannade vi i Nickebo och träffade Helena som lämnat Hawaii och helt oplanerat tajmat ett Sverige/Härnösandsbesök samtidigt som oss, hurra! Och vet ni!? I oktober fyller hon 40 och JAG SKA FANIMIG ÅKA DIT. Har varken råd eller tid egentligen så jag har startat ett instagramkonto för att sälja allt jag inte behöver, in och följ vetja!

Detta var ju två veckor sedan, och snart ska jag uppdatera bloggen med allt om Den Stora Studioflytten™ som jag ägnat mig åt sedan vi kom hem på skånsk mark, stay tuned (som man säger på Hawaii!!!!!)!