måndag 18 december 2017

Världens finaste lilla lucia



Heter det luciasånger så är det väl självklart att man väljer luciaoutfiten och låter tomte- och pepparkaksdräkten ligga kvar hemma. Fullständig anarki i luciatåget med fem lucior (varav tre hade snopp), tomtar, pepparkaksfigurer, skelett, prinsessor och bara helt vanliga mjukiskläder.


En fin tradition att föra vidare, traditionen att det inte är så jäkla noga vad man är. Bara man är snäll.

söndag 17 december 2017

Julen är foliehattarnas högtid

Inte ens en vecka in i december och det har redan slagits flera julrelaterade kränkthetsrekord på internet. Grattis Sverige, din befolkning har utvecklats med exakt noll procent sedan förra julen.

Har ni också märkt att det inte händer någonting nytt i diskussionerna? Jag vill så gärna tro att vi går framåt, utvecklas och lär oss av historien och våra misstag. Men det är tydligen precis tvärt om. För det är väl inte bara jag som hör hur tippetappet blandas upp med stöveltramp? Ett förslag till alla kränkta julfirare där ute: sluta klaga på att andra inte firar på rätt sätt och ta lite eget ansvar för att hålla liv i och föra traditioner vidare om det nu är så himla viktigt för dig.

Foliehattarnas tomteparad diskuterar högljutt på nätet, det är pojkar som lucior, julkalendern är värdelös, det är fel godis på gottebordet och runt omkring i stugorna sitter folk och hytter med näven åt årets julvärd. Det kunde varit december 2007. Eller december 1999 för den delen om Facebook varit uppfunnet då.

Internet är en sandlåda. En global pajkastningstävling utgjord av ettor och nollor där det är så mycket ”men ni då?” och ”men dom då?”och ”jag har inte gjort nåt!” att vilken mellanstadieskolgård som helst framstår som en studiecirkel i att hålla handen och sjunga Kumbaya.

Är man feminist så har man fått för lite kuk, är man antirasist är man en hysterisk stenkastande vänsteraktivist och tycker man att det vore fint om folk kunde hålla sig nyktra om de ska tillbringa julen med massa ungar så är man per automatik en trist absolutist som borde sluta vara en sån jävla torris och ta en sup som alla andra.

Och så mediehatet mot all traditionell media som ägs till etthundra procent av judar och enbart anställer journalister som röstar påMiljöpartiet. Som haren dold agenda med allt de publicerar och som absolut inte går att lita på, bättre då att ta in sin information från diverse högerextrema sajter eftersom ”de minsann vågar skriva sanningen”.

Min hjärna brinner upp.

Om bara ett par år kommer det inte finnas nog med folie i världen för att vika alla hattar som behövs för att kommentarseliten på kvällstidningssajterna ska ha något på huvudet när de sitter och spyr ur sig sina konspirationsteorier.

Jag får ofta frågan om det inte är jobbigt att går unt och vara så arg hela tiden, men det måste ju vara en ziljard gånger mer ansträngande att hela tiden hitta på egna teorier kring allt som händer i samhället och världen omkring en. Hur orkar folk? Och hur kan de bli fler? Nej hörrni, ni kan med gott samvete strunta i robotdammsugaren, aktier i foliebranschen är årets julklapp.

Minns var ni läste det först.
Ursprungligen publicerad i Kristianstadsbladet 4 december 2015 

måndag 11 december 2017

Ordning och reda – pengar på fredag!

Jag har blivit så otro-hoooligt fladdrig på sista tiden. Hade jag haft en nyfödd bebis så hade hela min uppenbarelse skrikigt AMNINGSHJÄRNA, men eftersom mitt yngsta barn är två och ett halvt (och jag flaskade båda ungarna) så blir det svårt att skylla på det. 

Jag tänker att det är lite sviterna av förra vinterns stresskulmen när jag plötsligt fick åka plingplongdroska med misstänkt stroke och sedan utreddes för MS men tydligen bara gått lite för hårt på hela duktig flicka-grejen. Eller ja, bara och bara men jämfört med alternativen så. 

I alla fall. Jag har tänkt att min snurrighet beror på att jag jobbar för mycket och sover och tränar för lite. Äter för dåligt Osv. Klassiskt dåligt för kropp och knopp. Men så började jag plötsligt koppla ihop detta med att vi de senaste åren endast haft digital kalender och tror fan att jag inte minns vad jag ska göra (och när) om jag inte kan skriva upp det någonstans. 

Så här: vi har en Googlekalender där vi skriver in jobbtider och sedan är det först till kvarn på resten av tiden. Exempelvis om Tobbe jobbar dagtur och jag skriver i att jag ska äta middag med Lotta efter jobbet så kan han inte komma sen och säga att han ska gå på spelning. Snooze you loose. Detta har lett till att vi 1) har väldigt bra koll på hur vardagen ser ut och b) blivit bättre på att skriva upp saker som vi ska göra för att slippa missa något kul på grund av "jag ska bara...". 

Men det är ju jättemycket jag inte skriver upp. Som att posta brev X, eller skicka in papper Y, eller ringa person Z. Det försöker jag av någon anledning ha i huvudet, eftersom jag har tänkt att det blir för mycket med tre kalendrar, varav två digitala (google privat + bokadirekt.se till studion) och en i papper. Och så blev jag peppad på att börja med BuJo efter att Emilia Westerström skrivit så mycket om det men insåg att det bara skulle bli ett dåligt samvetes-projekt från start eftersom jag inte skulle ha varken ro eller tid till det.

I går satt jag och funderade på vad jag behöver styra upp för att styra upp mig mer inför 2018, messade stationaryproffset KattaKvack och ba: JAG BEHÖVER EN KALENDER, VILKEN? och fick den här länken och nu har jag beställt en Passion Planner

Detta känns helt ultimat för mig. En veckokalender där jag kan skriva ner saker som inte behöver fylla vår gemensamma kalender eftersom det har noll inverkan på familjelivet, men samtidigt med extra yta för sånt som ska göras, och då både privat och för företaget! Eftersom jag är hela mitt bolag så är det så många olika saker som ska hållas koll på och då är det skönt att ha två separata to do-listor.


Här är det förvisso aningens mer färgglatt och plottrigt än vad min stressade hjärna uppskattar, men ni fattar grejen? Måndag-fredag beställde jag dock pga, eh svensk och det känns väldigt märkligt med det där söndag till lördag-systemet. Går att kolla massor på Pinterest också för den som känner sig inspirerad!


Detta gillar jag också! Efter varje månad finns det plats för egna reflektioner om hur månaden har varit och var fokus ska ligga på kommande månad. Jag hade en period i höstas när jag planerade kommande dag under kvällen före så att jag slapp starta dagarna i olika former av "öööhhh, nu ska vi se...?" medan ungarna härjade och kaffet inte börjat verka än, och den lilla planeringen gjorde jättestor skillnad. Tänkte göra en grovskiss över kommande vecka varje söndag och sedan få rutin på att stämma av varje kväll och jag tror definitivt att det kommer underlätta massor om jag får ner saker på papper istället för att försöka ha det i huvudet. 

Och jag vet inte om det är för att det snart är nytt år = allmän nystartskänsla, men det känns verkligen som att livet är på väg att komma åter, fraktat till mig i en liten låda någonstans ifrån! Hurra!


fredag 1 december 2017

1 december är det nya första advent!






Har extremt lite julpynt förutom sånt som lyser och Sigges femögda toarulletomte som han gjorde som första julpynt i livet på sin förra förskola. Men detta pepparkakepar har fått flytta hit i år i alla fall. 

Nu funderar jag på när det är dags för gran. Vi kör norrut den 21 december och tänkte plocka ner vår egen gran dagen innan för att slippa mötas av ett trädskelett och golvet fullt av barr när vi återvänder i mellandagarna. Är det rimligt att köpa en redan nästa helg? Säg ja!